Minkars könsorgan kan ge kunskap om miljögifter

Med ett långt snitt på undersidan öppnar Sara Persson, veterinär och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, den frusna minken, en halvårsgammal hane.
Sara Persson är verksam vid Centrum för reproduktionsbiologi och det är just minkens reproduktionssystem hon har i blickfånget under dissektionen. Testiklarna ska tas om hand och undersökas närmare för att bland annat kontrollera spermiernas kvalitet och mängd, olika avstånd vid könsorganen ska mätas, och en mängd andra förhållanden ska närstuderas. Även njurar, binjurar och andra organ är av intresse. Förutom undersökningen vid SLU ska forskare vid Örebro universitet analysera halten av miljögifter i djuren.

Vad Sara Persson och hennes handledare, professor Ulf Magnusson, funderar på är om en undersökning av minkens könsorgan och sexuella system skulle kunna fungera som en markör, en larmklocka, för att det finns miljögifter i naturen som skadar djuren.
- Vi vet efter studier i laboratorium att reproduktionsapparaten är mycket känslig för miljögifter, och att det inte krävs några höga doser för att djuren ska påverkan.
- Vi vet också att det räcker med påverkan under kort tid för att ge bestående effekter, och att det sexuella beteendet påverkas. Nu frågar vi oss hur det ser ut ute i naturen, säger Ulf Magnusson.

I början 2000-talet fick en stor forskargrupp, med Centrum för reproduktionsbiologi som värdar, 37 miljoner kronor från Naturvårdsverket för att studera miljögifternas påverkan på djurs reproduktion. Deras resultat rönte stor uppmärksamhet och forskarna jobbade hårt med att sprida kunskaperna till skolor, länsstyrelser och kommuner. Sara Perssons avhandlingsarbete med minkarna är en fortsättning på projektet.
- Vi tror att det i vissa regioner med mycket industrier och hushållsutsläpp finns miljögifter i naturen som borde kunna ha effekt på djuren. Men det vi inte än. Det vi sett hittills är att det preliminärt finns väldigt intressanta variationer mellan minkarna, som vi får se om det går att koppla till belastningen av miljögifter, säger Ulf Magnusson.

För att kunna göra jämförelser mellan olika regioner, öst- mot västkust, eller Norrlands inland, som torde vara förhållandevis fritt från miljögifter, mot stadsnära områden i Mellansverige, krävs minkar från hela landet. Just insamlingen av de hundratals minkar som krävs var det första problemet Sara Persson hade att lösa. Men genom jägarkårens hjälp, som bedriver jakt på mink, har det varit möjligt. Frågetecken fanns också om frysta exemplar som legat en tid skulle ha tillräcklig kvalitet för dra slutsatser av, men också det har visat sig fungera.
- Att vi valt minken beror på att den finns högt upp i näringskedjan, att den lever i vatten där kemikalierna förr eller senare hamnar, och att den är spridd över hela landet, säger Sara Persson.

Vad vet vi då om mängden miljögifter ute i naturen?
- Det finns ett batteri av kända kemikalier. Men det dyker hela tiden upp nya som vi inte har koll på. Sedan har vi blandeffekten, hur hela soppan av kemikalier påverkar. Det är väldigt svåranalyserat, och gör det svårt att leta efter en viss kemikalie. På det här sättet skulle vi kunna fiska mer brett, säger Ulf Magnusson.
På myndigheten Kemikalieinspektionen tycker man att forskningen är lovande.
- Att hitta sådana här genvägar kan bli avgörande. Det finns över 100 000 kemiska ämnen ute på marknaden, men vi har bara god kunskap om kanske 1000 av dem. Så att hinna i fatt och jobba förebyggande är svårt och kräver enormt arbete, säger Ethel Forsberg, generaldirektör.

Minkars könsorgan kan ge kunskap om miljögifter

Det finns över 100 000 kemiska ämnen ute på marknaden. Men god kunskap finns bara om en tiondel av dem. Nu hoppas forskare på Sveriges lantbruksuniversitet att minkars könsorgan ska kunna bli en genväg till gifterna.