– Det är inte alla som tycker att det är bra att göra proven frivilliga, främst för att de ger bra kunskapskontroller. Ges det ordentligt med tid för diskussioner när sambedömning av betygssättning sker i grupper med lärare från flera skolor, ger de också en chans till kollegialt lärande, säger Maria Norelius, lärare i matematik och NO vid Ärentunaskolan i Storvreta.
Problemet med de nationella proven har varit att den tid som behövs för att det kollegiala lärandet ska kunna förverkligas, inte har funnits. I stället har det blivit snabbgenomgångar av proven som den anslagna tiden räckt till.
För rektor Leif Ericsson har även andra problem med de obligatoriska proven i samlingsämnen blivit tydliga:
– Man vet inte vilket av ämnena som kommer att tas upp i det nationella provet, och vi har haft ett exempel på att provet för sjätteklassarna handlade om historia, men just det ämnet hade vi lagt sist i terminsplaneringen. I Ärentunaskolan som har elever i årskurserna 6-9 innebar det att proven bara visade vad eleverna lärt sig innan de kom till oss.
Vid Ärentunaskolan var planeringen för denna vårtermin fastlagd redan i december. Mycket av planeringen anpassas till tiden för de nationella prov i årskurserna 3, 6 och 9 som Skolverket fastställt. Regeringens besked om att so- och NO-proven ska vara frivilliga meddelades fredagen 6 mars.
– Avsikten är att minska den administrativa bördan för lärare, och det är välkommet. Det är jag som rektor som beslutar om proven ska vara frivilliga på den här skolan, men jag inväntar ämneskonferenserna och de diskussioner som berörda lärare kommer att ha innan jag tar ställning, säger Leif Ericsson.
Undervisningen blir lidande av att så mycket tid går åt inte bara vid själva provtillfällena, utan framför allt för rättning och sambedömning av dem. För att ge tid för rättning tar skolorna in vikarier:
– Det innebär ytterligare avbrott i den ordinarie undervisningen, och det gagnar inte kunskapsinhämtningen, säger Leif Ericsson.
För eleverna Thanawut Ylijääliskö, Jenny Waxin och Celine Eriksson som går i klass 6E på Ärentunaskolan, är beskedet att det kan bli färre nationella prov än väntat under terminen inte ovälkommet:
– Men samtidigt lär man sig mycket av proven. Och jag gillar SO och NO, så jag tycker att det vore ganska kul med prov, men de tar mycket energi, säger Thanawut Ylijässliskö.
Eleverna har redan gjort de skriftliga nationella proven i svenska, och Jenny Waxin och Celine Eriksson är eniga om att det är lätt att stressa upp sig inför proven:
– Proven är en så stor del av betygen, och det gör att det känns ännu stressigare. Större delar av bedömningen borde göras under lektionstid, och på det viset är det bättre om vi inte gör de nationella proven, säger Jenny Waxin.
– Man kanske kunde få frågorna för att lära sig av dem, men utan att de räknas som prov, säger Celine Eriksson.
En möjlig nackdel med att inte alla skolor deltar i de nationella proven kan vara att provresultaten förlorar sin funktion som rikslikare för bedömningar av kunskaper och eventuella åtgärder som behöver sättas in.
Lars Romanus är chef för grundskolorna i Uppsala kommun och kommenterar regeringens beslut:
– Proven tar mycket tid för både lärare och elever under terminerna, och jag ser inga problem med att de nu är frivilliga. Såväl lärare som rektorer och vi på övergripande nivå har tillräckligt mycket underlag i form av elevresultat för att kunna fatta beslut som fortsätter utveckla verksamheten.