Mindre satsning på skolmåltider
Var tredje kommun tänker spara på skolmaten nästa år. Nya siffror från SCB visar att kostnaderna legat still under de senaste två åren. I Uppsala har kostnaderna dock ökat med 14 procent. Men ökningen utgörs av adminstration eller personalkostnader.
Hårdare tider
Betydligt tuffare tider väntar skolmaten runt om i landet. Det menar organisationen Skolmatens Vänner. En undersökning bland landets 290 kommuner visar att varje kommun tänker pruta på skolmatskostnaderna.
I genomsnitt satsar kommunerna 3 770 kronor per läsår och elev. I den summan ingår råvaror, kostnader för personal, transporter och andra förnödenheter. Lokalkostnader är inte inräknade. I genomsnitt utgör råvarukostnader 40 procent måltidens totalkostnad.
Trendbrott
Mellan 2002 och 2003 ökade kostnaden med 40 kronor per elev och läsår. Men rensat från inflation är förändringen lika med plus minus noll.
Detta är ett trendbrott. Skolmatens vänner har följt utvecklingen sedan 1996.
— Från det året och fram till 2003 satsades det 21 procent mer på skolmaten. Detta har också återspeglat sig i att valfriheten har blivit större. Fler skolor har serverat flera rätter och erbjudit grönsaks- och salladsbord i större utsträckning, säger Annichen Kringstad, vid Skolmatens Vänner.
Siffrorna visar att skolmatskostnaderna i Uppsala ökade med drygt 14 procent mellan 2002 och 2003. Förra året kostade skolmaten per elev och läsår 3 490 kronor.
Under samma period prutades det på råvarukostnaderna från 7:02 kronor per portion till 6:60 kronor. De administrativa kostnaderna ökade däremot från 9:90 kronor till 13:00 kronor per portion.
Ny enhet
Efter kommunens omorganisation har en måltidsproduktionsenhet med fyra sektionschefer inrättats. Tidigare sköttes en stor del av deras arbete av rektorerna på de enskilda skolorna.
— Jag kan inte förklara detta. Sifforna är helt nya för mig. Möjligen kan det vara kostnader för personal då maten tillagas. Jag har fått reaktioner från rektorerna att kostnaderna gått upp, men det tror jag beror att man tidigare redovisat kostnader på ett annat sätt. Skulle det visa sig att kostnaderna har ökat för administrationen av skolmaten kommer jag omedelbart att vidta åtgärder, säger grundskolechef Per Pettersson.
Fakta:
Så här mycket satsar kommunerna totalt på skolmåltiderna per elev och läsår. Siffrorna från 2003 inkluderar råvaror, personal, transporter och andra förnödenheter.
Håbo 3 390 kronor
Älvkarleby 4 250 kronor
Knivsta 4 150 kronor
Tierp 3 910 kronor
Uppsala 3 490 kronor
Enköping 3 410 kronor
Östhammar 3 390 kronor
Norrtälje 4 670 kronor
Sigtuna 3 220 kronor
Heby 4 600 kronor
Rikssnitt 3 770 kronor
Källa: SCB
Så jobbar vi med nyheter