Tove Malmqvist Stigell, docent vid KTH, har tagit fram siffror på klimatbelastningen vid byggande. Och hennes slutsats är att skillnaderna är väldigt stora mellan olika byggnader.
I genomsnitt blir det större klimatutsläpp per kvadratmeter när man bygger flerbostadshus än när man bygger småhus. Den största utsläppskällan är betongen som ofta används i stommen för flerbostadshus. Med en stomme i trä kan man komma ner i ungefär samma klimatbelastning i ett flerbostadshus som i ett genomsnittligt småhus. Även i hus som byggts med betongstomme är dock skillnaderna stora.
– Det är dubbelt så hög klimatpåverkan i huset som ger högst utsläpp jämfört med det som ger lägst utsläpp bland de hus som är byggda med betongstomme, säger Tove Malmqvist Stigell.
Under seminariet som hålls i Uppsala under torsdagen presenterar man ett projekt där den sista etappen i utbyggnaden av Rosendal ska bli ett föregångsprojekt i klimatsmart byggande. När kommunen säljer marken kan man ställa högre krav än vad kommunen kan göra när andra markägare exploaterar sin mark. Det öppnar möjlighet att även lägga in krav på klimatbelastning.
Tanken är att det i sin tur ska skapa erfarenheter och bygga upp kunskap inför framtiden, där sydöstra staden är tänkt att bli en klimatpositiv stadsdel. Ska en stadsdel bli klimatpositiv handlar det inte bara om att minska utsläppen i byggprocessen och i driften av husen. Man behöver också hitta sätt där man kan binda kol. Här finns dock varken färdiga lösningar eller definitioner för hur man ska räkna.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, hoppas att projektet i Rosendal kan få fler efterföljare.
– Sådana här initiativ driver på innovation och man får ett lärande som sedan kan skalas upp efter att man har testat olika lösningar i en stadsdel som Rosendal, säger Svante Axelsson.
Beräkningarna av klimatbelastningen i byggandet handlar om själva byggnaden. Men klimatavtrycket påverkas också av andra faktorer som hur tätt eller glest man bygger samt hur infrastrukturen ser ut i området. Bygger man glesare behövs både mer gator och annan infrastruktur per kvadratmeter bostadsyta, samtidigt som andelen biltrafik tenderar att öka.
– Tittar man bara på siffrorna över utsläpp per kvadratmeter bostadsyta skulle man kunna dra slutsatsen att det är bättre att bygga småhus än att bygga flerbostadshus. Men då har man ett alldeles för snävt synsätt. Det är viktigt att ha med sig hur ytanvändningen genererar andra systemeffekter, säger Tove Malmqvist Stigell.
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att tiden är knapp. Både Svante Axelsson och Tove Malmqvist Stigell betonar att utvecklingen går för långsamt i dag.
– Det är fortfarande ett stort glapp i allt man hör talas om och vad som faktiskt händer i praktiken, säger Tove Malmqvist Stigell.
Allra bäst är det också om man kan utnyttja de befintliga husen bättre. Här handlar det om att få i gång flyttkedjor. I Uppsalas villaområden finns i dag många äldre som bor kvar i sina hus långt efter att barnen vuxit upp. De behöver hitta andra alternativ så att barnfamiljer kan flytta in här i stället för att bygga nya småhus.
– Det måste finnas attraktiva boenden att flytta till för den här målgruppen. Men det handlar också om andra byggnader än bostäder som kan utnyttjas bättre, säger Tove Malmqvist Stigell.