Victoria Karlsson var tolv år när tankarna kom om att det var något fel på hennes mun.
Det var i samband med att hon började sminka sig. Hon kämpade med läppennor och läppglans för att få dem att se större ut. När hon visar en bild från hur hon såg ut innan hon började med fillers ryser hon.
– Det var ju bara som två trådar. Jag minns inte när jag kom på att man kunde göra något åt det, men när jag kom på det började jag kolla upp hur jag ville se ut och gjorde en plan för min nya mun.
Hon fick barn redan som 17-åring och pappan ville inte vara delaktig i uppfostran av sonen. Som ensamstående mamma levde hon med en begränsad ekonomi och kunde inte ekonomiskt motivera en fillersbehandling som också skulle underhållas minst en gång om året.
Flera år senare när hon träffat sin man och hon fått en bättre ekonomi var hon tydlig med sina planer på ett nytt utseende.
– Först sa han: "Ska vi lägga vår gemensamma ekonomi på att du ska fucka upp nyllet?" Sedan tog det några år och han förstod att han inte kunde hindra mig från något jag verkligen ville göra.
Det var för fyra år sedan som hon åkte till en salong i Stockholm och lät spruta in 1 milliliter hyaluronsyra i båda läpparna.
– Min man tyckte att det var en katastrof. Men nu har han vant sig och tycker att jag är fin som jag ser ut nu. Ett halvår senare gjorde jag det igen. Sammanlagt har jag sex milliliter i läpparna. Jag jobbar mot den perfekta munnen.
Hon tar fram telefonen och visar en bild på sitt slutmål. Det är en mun som påminner om den typen av gelémunnar man kan köpa som smågodis.
– Det är en fyllig mun men läpparna är samtidigt platta och står inte ut från ansiktet som på en anka. Det kallas russian lips. Man går in med en nål och gräver i läppen så att den fälls ut mer. Jag vill även ta bort amorbågen, den hatar jag.
Varför vill du ta bort något som ingår i kroppen? Det är ju som att vilja ta bort öronen?
– Jag följer en tjej på Instagram som inte ville ha en näsa, så hon tog bort den. Man måste inte ha en näsa eller en amorbåge om man inte vill.
I somras skulle Victoria Carlsson fylla på sina läppar på en salong hon inte varit på förut. Hon hade läst om den innan och fått intrycket av att de var seriösa och eftersom kvinnan som gjorde behandlingen var utbildad sjuksköterska och kunde visa legitimation, kände sig Victoria trygg.
UNT kommer i en granskning visa hur normaliserat skönhetsingrepp har blivit och vilka risker kunderna på denna marknad tar när långt ifrån alla utförare följer lagen.
I Victorias fall blev det inte som hon hade tänkt sig. Överläppen blev stor och uppsvälld som om hon fått en fläskläpp.
– Jag hade sagt åt behandlaren att jag ville ha underläppen lika stor, men det struntade hon i. Dessutom har fillern migrerat och inte hamnat i läppen utan delvis ovanför läppen, vilket ger det här svullna utseendet. När jag hörde av mig och sa vad som hänt sa hon bara att hon kunde fylla på ännu mer i underläppen, men aldrig i livet att jag går tillbaka dit.
Två dagar efter behandlingen såg Victoria Karlsson ett reportage i tidningen att kliniken hon gått till hade fått kritik av Ivo för att de bland annat sparat använda sprutor tillsammans med chokladbollar i ett kylskåp, ett beslut som också UNT har tagit del av.
Victoria Carlsson känner minst 30 personer som gör botox och fillers. Hon beskriver det som det nya normala och är tydlig med att det inte har att göra med mäns krav på hur kvinnor ska se ut.
– Ju mer någon säger till mig att jag inte ska göra ingrepp, desto mer känner jag: vänta du bara. Här ska det förstoras och förbättras.
Trotset, behovet av att genom tatueringar och ingrepp säga till världen att hon gör vad hon vill med sin kropp, oavsett vad folk tycker om det, kommer från hennes uppväxt i Livets Ord och tiden i Livets Ords skola i Uppsala, berättar hon.
– Du ska vara perfekt men inte för perfekt för då sätter du dig över Gud.
Är du inte rädd att bli beroende?
– Beroende! Det tror jag på! Jag är helt nöjd med att jag är skev i huvudet. Men jag skär inte bort kroppsdelar, gör bara lite läppar. Hade jag råd skulle jag göra jättemycket. Då skulle jag göra käklinjen, näsan, hakan, kindbenen.
Så du drar gränsen vid kniven?
– Nja. Jag vill göra brösten också för jag har en missbildning som har gjort att de aldrig har utvecklats ordentligt. Men i övrigt håller jag mig till fillers.