Lotten Röjerås är verksamhetschef på ideella Solrosen i Östervåla, som fått stänga sitt skyddade boende.
I flera år har kvinnojouren Solrosen i Östervåla haft svårt att få beläggning på sitt skyddade boende. I februari tvingades de stänga boendet.
– Det är så sorgligt, men det här gäller inte bara oss utan de ideella jourerna i stort. Kommunerna väljer att placera hos andra, större aktörer i stället, säger Karin Lindberg, volontär på Solrosen.
I en annan värld finns privatägda Madickengården som erbjuder skyddat boende och familjehemsvård, med hedersproblematik som sin expertis. Madickengården grundades 2015 som en del av den prisbelönta ideella föreningen Tris, Tjejers rätt i samhället, i Uppsala. Men det som byggdes upp i föreningen har omvandlats till att drivas i ett aktiebolag.
Det senaste räkenskapsåret blev vinsten över 50 miljoner kronor. Vinstmarginalen landade på över 50 procent.
I styrelsen för bolagen sitter grundarna av föreningen Tris, systrarna Mariet Ghadimi och Talin Davidian, tillsammans med den ena systerns sambo. Precis som förra året har de beslutat om en aktieutdelning på totalt 5,4 miljoner till ägarna. Enligt den senaste uppgiften hos Bolagsverket är Mariet Ghadimi och Talin Davidian bolagens verkliga företrädare och ägare.
Vinsterna har omsatts i fastigheter i attraktiva bostadsområden, något UNT kunde berätta om ifjol. Under förra året gjordes köp för 18 miljoner, enligt årsredovisningen. Nu uppgår värdet på bolagets byggnader och mark till 65 miljoner kronor. Fastigheterna uppges användas i verksamheten.
UNT har frågat samtliga Sveriges kommuner om de köpt placeringar hos Madickengården de två senaste åren. 2023 var det omkring 50 kommuner av 290 som gjort det. Gävle och Västerås sticker ut. Uppsala har dubblat sina kostnader mellan åren.
Intäkterna kommer enkom från kommuner som placerar medborgare i behov av skydd. UNT har frågat alla Sveriges kommuner om de köpt placeringar hos Madickengården de två senaste åren. 2023 hade omkring 50 kommuner av 290 gjort det. En av dessa är Uppsala kommun som 2023 betalade 6,3 miljoner dit, mer än dubbelt så mycket som under 2022. Räknat på vinstmarginalen på över 50 procent innebär det att över 4,5 miljoner av vad Uppsala betalat blivit vinst i aktiebolaget de åren.
Uppsala kommun och Tris har haft ett nära samarbete i många år, vilket den här tårtan från 2017 är en bild av. Under arbetet med UNT:s granskning hösten 2022 avslutade Tris samarbetet, med hänvisning till att man inte längre behövde pengarna.
– Vi vet att det finns de som tjänar grova pengar, ibland utan att kommunerna får vad de betalat för. Men vi har inga signaler när det gäller Madickengården om att det som avtalats inte har följts, säger Hanna Victoria Mörck, (V) ordförande i socialnämnden.
Hon ser problem med marknadiseringen av branschen som slagit ut exempelvis ideella Solrosen i Östervåla. Privata intressen gynnas på bekostnad av det allmänna, menar hon.
"Vi måste se över om vi kan sluta handla med Madickengården", säger Hanna Victoria Mörck (V), ordförande för socialnämnden i Uppsala, efter avslöjandena om Gävle kommun.
– Man tar överpriser och ger utdelning till sig själv, det vore något annat om vinsterna gick tillbaka till föreningen. Då är det i alla fall ett bra ändamål vi betalar för, säger Hanna Victoria Mörck.
Men varför köper inte kommunerna mer av ideella föreningar istället?
– Ja, det är en bra fråga. Jag tror att flera trender spelar in, som ökade krav och nya regleringar och ett fokus på säkerhetslösningar hos många privata aktörer.
Som UNT berättat är Gävle den kommun som betalat klart mest till Madickengården, totalt nästan 26 miljoner kronor under 2022 och 2023. En annan kommun som utmärker sig är småländska Uppvidinge med färre än 10 000 invånare, men som betalat över 10 miljoner kronor under två år för placeringar hos Madickengården. Enligt bokslutet har kommunstyrelsen fått skjuta till extra miljonbelopp för ökande placeringskostnader.
– Det viktiga är att vi får valuta för pengarna, och jag har inga andra signaler än att vi får det, säger Torbjörn Gustavsson (C), ordförande i socialnämnden i Uppvidinge.
I Östervåla ligger kvinnojouren Solrosen som nu fått stänga sitt skyddade boende.
UNT har berättat om att Gävle avslutat alla placeringar hos Madickengården sedan det visat sig att ett familjehem bodde hos en man dömd till två års fängelse för våldsbrott. När Torbjörn Gustavsson i Uppvidinge får höra om Gävles beslut hörs en suck över telefonlinjen.
– Vi har precis idag beslutat att flytta en person från ett boende hos en annan koncern som vi har tappat förtroendet för till Madickengården. Vi har tagit referenser, som var väldigt nöjda med familjehemmet. Jag har också särskilt kontrollerat och våra handläggare bedömer att de är okej, säger han.
Hanna Victoria Mörck i Uppsala reagerar starkt på uppgifterna från Gävle.
– Det låter ju klart oroväckande och stämmer med bilden av att det finns stora frågetecken. Vi måste se över om vi kan sluta handla med Madickengården, säger hon.
En annan kommun som utmärker sig är Västerås, med totalt 16 miljoner på två år. Emeli Lanning, chef inom socialförvaltningen, skriver i ett mejl att de inte vill kommentera specifika vinster, men att de välkomnar granskning. Någon särskild koppling till Tris/Madickengården som skulle kunna förklara det stora beloppet ser kommunen inte, skriver hon vidare, och menar att kommunens rutiner för uppföljning ger så god kontroll det går att ha.
En källa som hört av sig till UNT efter fjolårets granskning har tidigare arbetat som familjehem åt Madickengården. Källan ifrågasätter utifrån egen erfarenhet hur mycket av kommunernas pengar som stannar hos Madickengården.
– De har lurat många familjehem som inte fått betalt som de borde, säger källan.
Madickengården startade inom ideella Tris, men drivs idag i aktiebolagsform. Senaste räkenskapsåret blev vinsten över 50 miljoner kronor. Men än varannan omsatt krona blev vinst.
En annan källa som sett Tris och Madickengården inifrån reagerar starkt på vinsterna och marginalerna, men är inte förvånad.
– Jag förstod ju att beloppen som betalas är enorma. Men vet kommunerna ens vad de betalar för? säger källan.
UNT har under ett par veckors tid upprepade gånger och i flera kanaler sökt företrädare för Madickengården som inte har återkommit.
En ideell förening som likt Solrosen i Östervåla kämpar med ekonomin är Uppsala kvinnojour. UNT har berättat om besvikelsen över minskat stöd från Uppsala kommun. Susanna Stambolidou-Tellebo, verksamhetschef, vill inte uttala sig specifikt om Madickengårdens vinster, med annat än att bolaget levererar en tjänst som kommunerna uppenbarligen vill ha.
– Men jag tycker att vi borde få ordentligt betalat för det vi gör. Så visst sticker det i ögonen att vi går med förlust och får säga upp folk, när andra kan tjäna de här summorna, säger Susanna Stambolidou-Tellebo.
Susann Stambolidou Tellebo är verksamhetschef vid Uppsala kvinnojour, som fått mindre bidrag från Uppsala kommun.
I Östervåla försöker ideella föreningen Solrosen driva sin öppna verksamhet vidare, men det skyddade boendet var ryggraden. Att stänga är en identitetskris för föreningen, berättar verksamhetschefen Lotten Röjerås.
– Det känns så hemskt att det är vi som inte gör någon vinst alls, som ska försvinna. Vi är ju bara ute efter att ge skydd och stöd till dem som behöver, säger hon.
"Det känns så hemskt att det är vi som inte gör någon vinst alls, som ska försvinna", säger Lotten Röjerås, på Solrosens kvinnojour i Östervåla.