Skolträdgården var ett EU-finansierat projekt mellan 2019 och 2022. Nu drivs den vidare av Uppsala Waldorfskola.
Mellan 2021 och 2027 har EU en budget på drygt 1 000 miljarder euro. Den absoluta majoriteten av de pengarna delas ut som bidrag till EU:s 27 medlemsländer, där jordbruksstödet är den största delen.
Skolträdgården i Hågaby utanför Uppsala är ett exempel på vad EU-bidragen lett till i verkligheten. Pengarna kommer via Föreningen Upplandsbygd, som i sin tur fördelar en del av det landsbygdsstöd som kommer Uppsala län till del.
År 2019 ansökte föräldern Henrik Andersson och Uppsala Waldorfskola om stöd för sitt projekt med skolträdgården.
– Vi befinner oss i en värld med stora klimatutmaningar. Syftet med Skolträdgården var att utbilda våra barn i hantverket att odla sin egen mat och dessutom att producera grönsaker till skolköket, säger Henrik Andersson.
Henrik Andersson var ansvarig för Skolträdgården när det begav sig.
Stadsträdgården i Hågaby blev till när Skolträdgården växte och producerade majoriteten av grönsakerna till Waldorfskolans kök. Nu drivs den vidare av en ideell förening.
Föreningen Upplandsbygd är till hälften finansierad med EU-bidrag och delar i sin tur ut pengar till olika hållbarhetsprojekt på landsbygden i tre av Upplands kommuner.
Daniel Petri Cortés är projektledare på Föreningen Upplandsbygd: Lokalt ledd utveckling. Föreningen stöttar hållbarhetsprojekt på landsbygden i tre av Upplands kommuner. De finansieras till hälften med pengar från EU: Inför perioden 2023-2027 har de fått drygt 21 miljoner kronor.
Skolträdgården, en odling på gräsmattan framför skolbyggnaden, fick två miljoner kronor.
– Det gjorde att jag kunde jobba 80 procent med trädgården mellan 2019 och 2022. En termin hade vi så stor skörd att vi levererade 80 procent av skolkökets grönsaker, säger Henrik Andersson.
I takt med att grönsaksproduktionen tog fart utökades odlingen till en åker tvärsöver gatan. Den fick namnet "Hågaby stadsodling" och engagerade ett 30-tal odlare från trakten.
I Skolträdgården väntar man fortfarande på att grödorna ska ta fart och börja grönska som mest.
Sofia Nordström, förälder på Uppsala Waldorfskola, har nu tagit över driften av Skolträdgården och fokuserar på frukt- och bärbuskar. "Det väcker en förundran hos barnen som skolan i övrigt inte kan. Jag hade önskat att alla skolor kunde jobba med detta", säger hon.
I dag är EU-pengarna slut, men ideella krafter har tagit över Hågaby stadsodling och Waldorfskolan har själv fortsatt att driva Skolträdgården.
– Pengar från EU startade något som människor kunde ta över, säger Henrik Andersson.
Sverige har under åren 2014–2020 fått tillbaka drygt 14 miljarder om året från EU:s kassa. Att säga exakt hur stor del av de pengarna som går till Uppsala län är svårt. Vissa projekt involverar flera olika län. Men en ungefärlig uppskattning är att det rör sig om ungefär en miljard om året.
En tredjedel av alla EU:s pengar går till jordbruk i Europa. Även i Uppsala än är jordbrukssektorn den största bidragsmottagaren. I fjol summerade jordbruksstöden i länet till drygt 516 miljoner kronor. Den största delen av detta, 310 miljoner, består av gårdsstöd, som är direkt relaterat till den uppodlade arealen.
Bönderna Lovisa Grandin och Gustaf Björkling utanför Rasbokil berättade i UNT att EU-stödet är nödvändigt för dem.
– Enkelt uttryckt så påverkar EU oss mer än den sittande regeringen. Så egentligen så är det viktigare att vi röstar i EU-valet, än i riksdagsvalet, konstaterar Gustaf Björkling.
Gustaf Björkling och Lovisa Grandin, båda 26 år, är bönder i Ycklinge, Rasbokil.
En annan stor post bland EU-stöden står universiteten för. Uppsala universitet Uppsala universitet har de senaste åren fått i genomsnitt 230 miljoner om året från EU till olika forskningsprojekt. För Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är motsvarande siffra 141 miljoner. Det är dock svårt att veta exakt hur mycket av detta som hamnar i länet, då framför allt SLU:s verksamhet är utspridd runt om i landet.
Uppsala kommun har som mål att bli klimatneutralt år 2030. I det arbetet har EU också bidragit med stödpengar. Mellan 2023 och 2025 har Uppsala kommun fått 1,5 miljoner euro i ett särskilt hållbarhetsprojekt – alltså drygt 17 miljoner kronor.
Hållbarhetssatsningen "Scale-up" är ett exempel på vad stödet ska användas till.
– Det vi ska göra för pengarna är dels att aktivera kommunens koldioxidbudget och dels testa cirkulära processer i bland annat byggsektorn, säger projektledaren David Preuss.
David Preuss projektleder klimatsatsningen "Scale-up" där Uppsala är en av 150 städer i EU som deltar.
Just nu sitter en grupp och gör en budget för kommunens utsläpp fram till 2030, och försöker kartlägga vad som kommer att krävas för att kommunen ska nå sitt klimatmål. Arbetet är inte färdigt, men redan nu vet de att utsläppen måste minska med 10 till 14 procent per år för att kommunen ska lyckas, berättar David Preuss.
Projektgruppen testar också att jobba mer hållbart när det byggs i Uppsala. Till exempel genom att montera ner byggnader som ska bort i Ulleråker, i stället för att riva dem. Tanken är att kunna använda det byggmaterialet när nya bostäder byggs i Rosendal.
– Det är väldigt bra att vi får EU-finansiering som säkerställer att vi kan jobba med det här, tycker David Preuss.
Vet du inte hur du ska rösta än? Gör valkompassen här!