I slutändan ska vassen användas som djurfoder. Det här gänget kommer få smaka på sommarens skörd senare i vinter.
Efter torkan 2018 rådde det foderbrist i stora delar av landet. Hö och ensilage blev en bristvara, men hästar, kor och annan boskap behövde fortfarande mat. Då föddes idén om att ta tillvara på en annan potentiell foderprodukt som inte påverkas av torra marker.
– Skörden av vass pågick sedan tidigare, men då med avsikt att användas till biogas. I och med foderbristen väcktes tanken att använda vass som djurfoder istället, säger Fredrik Holmén, en av de medverkande i projektet "Rikare vatten" som bland annat skördar vass vid Skarholmen söder om Uppsala.
Projektet startade våren 2020 och utforskar cirkulär produktion. Östersjön och andra svenska vattendrag lider av övergödning – till viss del orsakad av avföring från kor och annan boskap. Näringen från avföringen rinner ut till sjöar och vatten, men stoppas ibland på vägen och samlas upp – till exempel av vass.
– Vass är en jättespännande gröda som inte används. Den kan vi då kapa, packa, ensilera och till slut ge tillbaka till korna som foder för att sluta cirkeln, säger projektledaren Pontus Gunnarsson.
Näringsmässigt fungerar vass bra som djurfoder. Vassen innehåller färre kalorier än vanligt hö, vilket faktiskt är en positiv sak.
– Många hästar har en förmåga att lägga på sig lite. De behöver färre kalorier men samma mängd mat för att hålla igång magen, säger Fredrik Holmén.
– Koägare är lite försiktigare. I nuläget är nämligen vass, som kostar tre kronor per kilo, dubbelt så dyrt som hö, säger Fredrik Holmén.
Den specialbyggda vasskördaren går inte djupare än 10-15 centimeter under vattenytan. Ingen motor river heller upp slam – i stället drivs farkosten framåt av en gammal flygplansmotor med luftpropeller.
För att skörda vassen har Fredrik Holmén byggt en unik skördemaskin. Den drygt åtta meter långa båten har ett skördaraggregat i fören som klipper vassen 20-30 centimeter ovanför vattenytan. Vassen hackas sedan sönder, enzymer tillsätts via ett monterat munstycke, och vassen hamnar slutligen i de två uppsamlingsäckarna.
– Maskinen drivs av en flygplansmotor med luftpropeller, så det finns ingenting som rör upp under vattenytan. Den går inte heller djupare än 10-15 centimeter – man kan säga att den är lite som en släde på vattnet, säger Fredrik Holmén.
Han har döpt farkosten till Reedeco. "Reed" betyder "vass" på engelska, och "eco" syftar på skördemaskinens miljötjänliga ändamål. Han tillverkar gärna fler farkoster som Reedeco, men det är ingen billig maskin att tillverka.
– Den här är ett hopplock av begagnade delar och kostar väl en miljon att bygga. Men i framtiden, med nya fräscha delar och en lite annorlunda design, går nog en liknande maskin på två-tre miljoner kronor, säger Fredrik Holmén.
Fredrik Holmén har byggt vasskördaren han döpt till "Reedeco" (reed = vass på engelska).
Skördesäsongen pågår generellt under juli och augusti. Då har eventuella fåglar hunnit flytta ut ur sina bon och riskerar inte att störas av den stora maskinen.
– Vi kan samsas bra! säger Fredrik Holmén.
Detsamma tycks gälla för människor. Alla som vasskördarna stött på hittills ställer sig positiva till projektet. Anna-Kerstin Persson är inget undantag. Hon tillhör samfällighetsföreningen som försöker hålla ordning vid vattnet, och badar vid en närliggande brygga när skördemaskinen puttrar förbi.
– Vi brukar slå undan vassen för hand, så det känns roligt att det händer något på vassröjarfronten, säger hon.
"Det är roligt att det händer något på vassfronten," tycker Anna-Kerstin Persson som bor alldeles intill vattnet där vasskörden pågår.
Projektet, som Pontus Gunnarsson hoppas ska inspirera fler företagare, mark- och vattenägare att se möjligheterna med initiativet, pågår till sista augusti 2023.