Miljoner till styrelser
De större uppländska börsbolagen har varje år en miljonkostnad för sina styrelser. Välinvesterade pengar för bolag i intensiva faser, hävdar en del. Orimliga nivåer, hävdar andra.
Foto: Grafik: Lars Hjerpe
I en globaliserad företagsvärld behövs internationell kompetens i styrelserna och det måste få kosta, resonerar man.
Lokalt i Uppsala har Handelskammaren agerat för vikten av att ha en styrelse med rätt kompetens. Inte minst är det viktigt för nya bolag som ibland tenderar att intensivt ägna sig åt verksamheten, mindre åt att blicka framåt och utåt. Då kan det bli svårt att fatta rätt beslut när företaget går in i nya faser.
Nyligen upprättades också Handelskammaren en styrelsebank som ska ge de lokala företagen tillgång till lämpliga ledamöter.
En titt på arvodesnivåerna i de uppländska bolagen visar att en kvartett bolag, efter höjningar de senaste åren, ligger över miljonen. Högst arvoderad är Beijer Almas huvudägare Anders Wall med 750 000 kronor, men då är 250 000 styrelsearvode, resten arvode för uppgifter utanför det ordinarie styrelsearbetet.
Noterbart är också att huvudägaren i börsraketen Q-med, Bengt Ågerup, tar 0 kronor i arvode för sitt jobb som styrelseledamot.
Det finns inget säkert samband mellan bolagens storlek och ersättningen till styrelsen. Exempelvis har läkemedelsbolaget Orexo de högsta arvodena medan elektronikkoncernen Note, med 15 gånger så stor omsättning, ligger långt ner på listan.
Men Anders Lundwall, vice vd för Handelskammaren i Uppsala och Stockholm, tycker att nivåer som Orexos kan vara rimliga.
- Det är en helt annan sak att sitta i styrelsen för ett snabbväxande företag i en intensiv fas än i ett moget företag. Det skiljer stort i arbetsinsats, säger han.
Han nämner ytterligare två skäl till att styrelsearvodena har ökat, internationaliseringen och att lagstiftningen i högre grad gjort styrelseledamoten personligt ansvarig för företaget.
- Men det måste ändå hållas inom rimliga gränser. Börjar man snegla på London och New York kan det bli för mycket.
Enligt Anders Lundwall innebär vardagen för de flesta företagsstyrelser, i små och medelstora bolag, närmast ideellt arbete. Ersättningen kan vara 30 000-40 000 per år och jobbet ändå krävande.
Hur hinner man?
Från facklig horisont tycker Anders Ferbe, andre vice ordförande i Metall och med bred erfarenhet från företagsstyrelser, att nivåerna sprungit i väg på senare år.
- Visst finns det kompetent folk i styrelser, som också gör ett bra jobb. Men alltför stötande nivåer kan leda till att anställda känner sig frånkörda, det byggs in konflikter i företaget.
Han håller med Anders Lundwall om att skillnaderna i styrelsevärlden kan vara avsevärda.
- Både mellan olika företag och mellan individer. Jag tror att de flesta gör nytta för företaget, försöker man bara glida med sitter man nog inte länge, säger Anders Ferbe.
Hur hög är då arbetsbelastningen för en styrelseledamot? I exempelvis bioteknikföretaget Biotage (enligt årsredovisningen 2005) har de nio ledamöterna också en mängd andra uppdrag. Alla utom vd:n sitter i minst fyra och högst nio bolagsstyrelser totalt.
Fyra av ledamöterna har också vd-jobb i andra bolag, två är professorer, tre är ledamöter i olika vetenskapsakademier, tre har också titeln rådgivare.
- Min fråga är retorisk. Hur hinner man med? säger Anders Ferbe.
FAKTA
Styrelsens sammansättning och förslag till arvoden för ordförande och ledamöter beslutas av bolagsstämman varje år.
Som jämförelse med de Upplandsbaserade bolagen kan nämnas att verkstadskoncernen Sandvik, med fabrik i Gimo, arvoderar ordförande med 1,2 miljoner och övriga ledamöter med 400 000 kronor. Koncernen tros omsätta cirka 80 miljarder kronor 2006.
Ericssons styrelseordförande Michael Treschow lyfter ett arvode på 3 750 000 kronor, övriga nio ledamöter får 750 000 kronor, totalt 10,5 miljoner i kostnad för bolaget. Omsättningen blir i år cirka 170 miljarder kronor.
Så jobbar vi med nyheter