2017 fick en 55-årig Uppsalabo 335 000 kronor i lön från en städfirma han arbetat för. I alla fall enligt de kontrolluppgifter som städfirman skickat in till Skatteverket och som skulle ligga till grund för mannens deklaration.
Men enligt Skatteverket är inkomsten en bluff. I själva verket ska Uppsalabon ha ingått i ett omfattande upplägg med påhittade löner.
Vid en kontroll medgav 55-åringen att han bara arbetat en vecka åt städfirman, trots löneuppgiften på 335 000 kronor. Det fanns inga spår av löneinbetalningar på mannens bankkonto och Skatteverket vägrade att registrera den påstådda inkomsten.
Den som lyckas få Skatteverket att registrera en felaktig hög lön kan tillskansa sig bland annat högre sjukpenning och pension än vad personen har rätt till. Det ökar även chansen att få ta lån och handla på kredit.
Fallet med den 55-åriga Uppsalabon leder in i en härva av fejkade löner. I centrum står Stockholmsbaserade städföretaget Cuptogo AB som gick i konkurs 2017.
Under 2016 redovisade Cuptogo till Skatteverket att en 34-årig Uppsalabo haft en inkomst på 476 000 kronor. Mannen hävdade att lönen betalats kontant.
För en annan man angavs 522 000 kronor i årslön men ingen lön hade kommit in på hans bankkonto. Däremot hade han mottagit socialbidrag från Uppsala kommun och etableringsersättning. Skatteverket underkände löneuppgifterna även för dessa båda personer.
UNT har hittat ett tiotal fall där kontrolluppgifter från Cuptogo inte godtagits.
En ny lag ska göra det svårare att fejka löner. Innan den nya lagen kom vid årsskiftet lämnade arbetsgivarna in inkomstuppgifter för de anställda endast en gång om året. Skatteverket kontrollerade sedan om uppgifterna var korrekta, det vill säga om de anställdas löneskatter verkligen hade betalats in.
Uppstod frågetecken startade myndigheten en utredning. Men innan den var klar hände det att falska lönesiffror hunnit registreras och det fanns då risk att personerna kunde genomföra bedrägerier.
Men lagändringen medför att alla arbetsgivare sedan årsskiftet måste lämna in kontrolluppgifter för de anställda varje månad.
– Förhoppningen är att vi numera ska upptäcka oriktiga kontrolluppgifter mycket snabbare, säger Pia Bergman, Skatteverkets expert mot organiserad ekonomisk brottslighet.
Enligt Pia Bergman förekommer oriktiga löner nästan uteslutande i större upplägg med många inblandade.
– Det innebär att vi ofta kan undanröja bedrägerier och felaktiga utbetalningar på miljontals kronor genom att stoppa oriktiga kontrolluppgifter.
Årligen får Skatteverket in 18 miljoner kontrolluppgifter. Hur många som är påhittade är okänt men resurserna räcker till att utreda cirka 500 fall om året.
Om fusk med falska kontrolluppgifter upptäcks gör myndigheten regelmässigt en polisanmälan.
Städföretaget Cuptogo figurerar inte enbart i härvan med lönebluffar utan även i ett upplägg med osanna fakturor. Vanligtvis är syftet med osanna fakturor att möjliggöra svarta löner i andra företag.
Under 2016 betalade ett tio-tal företag in 7,3 miljoner kronor till Cuptogo. Enligt Skatteverkets utredning betalade Cuptogo under samma period ut totalt 4,5 miljoner kronor till ett tjugotal privatpersoner i Sverige som inte varit anställda i företaget.
Dessutom har miljonbelopp från Cuptogo försvunnit utomlands, bland annat till Jordanien.
Skatteverket hävdar att Cuptogo inte bedrivit någon verksamhet utan enbart fungerat som mottagare av pengar för att möjliggöra ekonomisk brottslighet. Trots det kunde företaget under 2016 kvittera ut 185 000 kronor från Arbetsförmedlingen för nystartsjobb.