Miljön viktigare än gener när vilda djur gjorts tama
Trots att människans domesticering och fortsatta avel av vilda djur dramatiskt påverkar djurens beteende ger den bara begränsade förändringar i den genetiska aktiviteten i hjärnan.
— Vi blev själva överraskade av resultaten eftersom vi tidigare sett stora skillnader i hjärnans genaktivitet mellan hundar och vargar. Men tydligen beror sådana skillnader i hjärnans genaktivitet mer på olikheter i miljö och livsföring än på genetiska skillnaderna mellan vilda och tama djur, säger forskaren Peter Saetre vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Påtagliga skillnader
I den nya studien har forskarna undersökt beteendet och genaktiviteten i hjärnan hos domesticerade silverrävar som sedan generationer avlats för tamhet, vanliga silverrävar och korsningar mellan dem båda.
Trots att alla tre sorternas silverrävar levde under exakt samma förhållanden på en norsk forskningsfarm fanns påtagliga skillnader mellan dem. De domesticerade silverrävarna hade ett mer hundlikt beteende än "korsningen" som i sin tur var mer hundlik än vanliga silverrävar.
— Eftersom djuren levt i samma miljö måste det finnas genetiska skillnader mellan dem som förklarar olikheterna i beteende, säger docent Elena Jazin vid EBC, som leder forskargruppen som gjort studien.
Ämne mäts
När gener aktiveras för att bilda proteiner bildas ämnet mRNA. Genom att mäta hur mycket mRNA som finns i olika delar av hjärnan kan man alltså få en bild av hur aktiva generna där är.
Skillnaderna i genaktivitet mellan framavlade tama och vanliga silverrävar var betydligt mindre än skillnaderna i genaktivitet mellan båda sorternas silverrävar och rödrävar som levt vilda rävliv i naturen.
Det innebär inte att det genetiska arvet skulle vara nästan helt utan betydelse för tama djurs beteende.
— Säkert kan de små skillnader som finns mellan tama silverrävar och vanliga silverrävar ge viktiga ledtrådar till vilka gener och biokemiska processer som är inblandade i tamhet, säger Elena Jazin.
Den nya studien gjordes inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan forskare från Uppsala Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Norges universitet för miljö och biovetenskap. Projektet samordnas av Elena Jazin.
Så jobbar vi med nyheter