En av många läckor som vittnar om att vattenledningar och avloppsrör behöver bytas ut. Här vid Tycho Hedéns väg 2021.
Det kommunala VA-nätet väntas bli nästa miljardinvestering. Det handlar bland annat om gamla rör som behöver bytas ut, ny teknik och mer vatten till fler Uppsalabor.
Uppsala kommun har tagit fram nya beräkningar för investeringsbehovet. Kommunen växer och då krävs mer vatten och större kapacitet i reningsverket, ovanpå det kommer ökade miljökrav, klimatförändringar, krav på ökad säkerhet och allmän modernisering – bland annat digitalisering och automation.
I marken finns gamla rördragningar av varierande kvalitet, en del spricker och orsakar översvämningar och skapar ett akut behov av åtgärder. Andra byts ut när bostäder och infrastruktur byggs ut.
Även om det inte kommer som en total överraskning har situationen snabbt blivit akut.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) drar paralleller till elförsörjningen.
– Man förväntar sig att elen bara ska funka, men 2017 upptäckte vi att det inte gick att lita på och sedan dess har vi jobbat intensivt med frågan. Nu ser det likadant ut för VA-frågorna, säger han.
På fem år har investeringsbehovet för vatten och avlopp i Uppsala kommun ökat med 91 procent och låg året 2023 på 497 miljoner kronor.
Tittar man tio år framåt i tiden beräknas kommunens investeringar i vatten- och avlopp hamna på 6,8 miljarder kronor, pengar som till stor del måste lånas.
Det kommer i sin tur driva upp taxorna som Uppsalaborna betalar. Uppsala Vatten räknar med att va-taxan om 25 år kommer att vara 3-4 gånger så hög som i dag om det ska täcka de framtida kostnaderna för va-verksamheten. Annorlunda uttryckt en höjning med 200 – 300 procent. Enligt kommunens scenarier rör det sig om en fördubbling till 2030, en tredubbling till 2040 och en fyrdubbling till 2050, med utgångspunkt från 2023 års taxenivå.
Att inte bygga ut finns förstås inte på kartan.
– Vi måste se till att vatten och avlopp funkar. Det är ju basic. Men samtidigt vill vi inte höja taxorna i onödan. Vi ska göra det som krävs, men inte mer än så för att det inte ska drabba hushållens plånböcker för hårt, säger Erik Pelling.
En vattenläcka i centrala Uppsala november 2022, där över 50 år gamla rör gett upp.
En klen tröst är att Uppsala inte är enda kommunen i landet som måste satsa miljardbelopp på VA-utbyggnad.
Branschorganisationen Svenskt Vatten har redan ropat på statlig hjälp, och spår att VA-frågan annars blir kommunernas nästa krisläge.
– Vi kan hamna i en situation där samhället står utan vatten i kranen, skriver vd Pär Dalhielm i en debattartikel i Dagens Samhälle och förslår en utredning som ska mynna ut i förslag på andra sätt att finansiera moderniseringen av VA-nätet.
Enligt Svenskt Vatten är svenska kommuners investeringsbehov inom vatten och avlopp totalt 31 miljarder kronor årligen. Men i verkligheten satsar kommunerna 20 miljarder kronor per år vilket skapar ett underskott på tio miljarder och en ständigt växande investeringsskuld.
Värre blir det om man väntar för länge, menar Svenskt Vatten.
– Sveriges kommuner behöver investera 560 miljarder kronor de närmaste 17 åren i avloppsrör, vattenledningar och ny teknik, säger Pär Dalhielm.
Reningsverket i Kungsängen behöver nytt miljötillstånd och modernare teknik, bland annat planeras för läkemedelsrening.
Enligt en enkät som Demoskop genomfört på initiativ från byggbolaget NCC ligger utbyggnaden av VA-systemet på andra plats på priolistan över vad Uppsala läns kommunpolitiker anser viktigast att bygga ut de närmaste tre åren.
Uppsala lagar efter läge och byter successivt ut ledningar och rör i marken när det går.
– Vi går in i den fasen nu i hela staden. Nu har vi till exempel tagit första spadtaget för spårvägen och då passar vi på att byta ut ledningarna i marken när vi ändå måste flytta på dem, säger Erik Pelling.