Miljardnota för ohälsan i Uppsala
I Uppsala län kostar sjukskrivningar och sjukersättning det som tidigare kallades förtidspension nästan tre miljarder i år. Antalet sjukskrivningar i länet har fördubblats på sju år. Antalet kvinnor som varit sjukskrivna i mer än två år har nästan femdubblats.
Sjuktalet för Uppsala län har de senaste sju åren i stort sett följt rikssnittet och är i dag cirka fem procent. Både män och kvinnor — i alla åldrar och branscher — är sjukskrivna mer än tidigare.
Fortsatt ökning
Även om antalet kortare sjukskrivningar har minskat något det senaste året, så ökar de långa alltjämt. På sju år har antalet sjukskrivna personer mer än fördubblats - såväl i Uppsala län som i Sverige.
På en punkt skiljer sig dock siffrorna åt markant. I Uppsala län har antalet kvinnor som varit sjukskrivna i mer än två år nästan femdubblats — medan rikssnittet tredubblats.
-Att det ser annorlunda ut i Uppsala beror på att vi haft en hög ambition att låta folk behålla sjukpenning istället för att ge dem sjukersättning. Dessutom är den offentliga sektorn relativt stor i Uppsala, säger Anette von Troil, informationsansvarig på Försäkringskassan i Uppsala.
Många offentliganställda
Och inom den offentliga sektorns vård, omsorg och skola är det många som är sjukskrivna i hela Sverige. Kvinnor är överrepresenterade, liksom äldre personer. De kortare sjukskrivningarna har dock minskat med 20 procent i Uppsala, jämfört med förra året.
-Det är mer fokus på sjukskrivningar i samhällsdebatten i dag, vilket säkert påverkar attityderna generellt. Vi hoppas och tror att vårt ökade samarbete med landstinget bidragit till minskningen, säger Anette von Troil.
I hela Sverige finns i dag drygt 5.6 miljoner personer i åldern 16-64 år. Av dessa är 283 000 sjukskrivna och 490 000 får sjukersättning. Det innebär att 14 procent - var sjunde person - bedömts vara oförmögen att arbeta och försörjs av de övriga 86 procenten av Sveriges arbetskraft.
Per Johansson på nationalekonomiska institutionen i Uppsala tror att orsaken till att sjuktalet ökat så de senaste åren, till relativt liten del beror på ökad fysisk ohälsa.
Förändrade sociala normer
—Ersättningsgrad, krav och kontroll har nog i högre grad påverkat sjuktalet. Och de sociala normerna har förskjutits så att man kanske är mer benägen att nyttja det sociala skyddsnätet, säger Per Johansson.
Han anser dock att det är en risk att det kan bli dyrt för företagen att få tillbaka en långtidssjukriven anställd, eftersom företaget själv betalar de första veckorna av sjukskrivningen om han skulle bli sjuk igen.
—Det ger inte företag incitament att ta väl hand om sina långtidssjukskrivna anställda och försöka få tillbaka dem i arbete igen, säger han.
Enligt Per Johansson är sjuktalet internationellt sett väldigt högt i Sverige — i paritet med Norge och Holland. I Finland och Tyskland däremot ser siffrorna annorlunda ut, trots generösa ersättningsnivåer. Men där finns en mycket högre kontroll.
—Det går inte att ha en kombination av både hög ersättningsgrad och låg grad av kontroll, säger han. Sjukskrivningarna bör kontrolleras bättre, så att det bara är sjuka som sjukskrivs. Samtidigt måste vi bry oss ännu mer om de som är sjuka — och om möjligt hjälpa dem tillbaka in på arbetsmarknaden, säger Per Johansson.
Tror på minskning
Rolf Lundgren, sakkunnig på Riksförsäkringsverket, är dock optimistisk och tror på en halvering av sjukskrivningarna till år 2008.
—De har dubblerats på fem år, så de måste gå att halvera också. Och vi är på god väg — i år är det ju färre nya fall, säger Rolf Lundgren.
Statistiskt sett har det visat sig att en person som varit sjukskriven i mer än fyra, fem månader sällan kommer ut i arbete igen. Därför menar Rolf Lundgren att man måste satsa på att den tidiga bedömningen prövas ännu mer strikt, både av läkaren och försäkringskassan. Det måste tydliggöras vilka kriterier som gäller.
—Det har blivit en normförskjutning i samhället, både bland sjuka och bland läkare, för vad som man kan sjukskriva sig för. Men försäkringen är ju till för sjuka, det är ingen allmän försörjningsförsäkring.
Han påpekar att andra typer av undersökningar tyder på att svenskarna blir allt friskare och att det därför oftast inte är fråga om ett arbetsmiljöproblem.
—Rutinsjukskrivning av folk — som istället skulle kunna få bättre hjälp på arbetsförmedlingen, hos arbetsgivaren eller av socialtjänsten — snarare stjälper än hjälper den drabbade, säger Rolf Lundgren.
Så jobbar vi med nyheter