Det visar den utredning som nu presenterats för Landstinget och Uppsala kommun. Utredningen visar att det är tekniskt möjligt att trafikera bland annat Ultuna, Akademiska sjukhuset, Resecentrum och Vaksalagatan. Av ursprungliga sex alternativa sträckor återstår två efter utredningen. Kostnaden för att anlägga en spårvagnslinje beräknas till mellan 5,7 miljarder och 8,7 miljarder kronor.
Dessutom behövs en depå som kostnadsberäknas till mellan 600 miljoner kronor och en miljard kronor. Ungefär lika mycket beräknas inköp av ett 40-tal spårvagnar kosta. Politikerna får nu ta ställning till vilka ytterligare utredningar som krävs och om andra trafikslag ska utredas innan man kan gå vidare med spårvagnsplanerna. Kostnaden för spårvagnslinjen lär inte kunna bäras av kommunen och landstinget själva utan kräver statliga bidrag, sannolikt i mångmiljardklassen. Miljöpartiet vill att kommunen satsar 450 miljoner kronor för att komma igång med investeringen under 2018:
– Uppsalas bostadsbyggande och överskridandet av luftkvalitetsnormerna i centrum är tunga argument för att staten ska ta ett delansvar för investeringen i spårvagnar, säger Niclas Malmberg (MP).
Övriga partier vill först utreda frågan vidare. Socialdemokraternas kommunalråd Erik Pelling bedömer att det kan vara möjligt att påbörja en utbyggnad under nästa mandatperiod, om staten skjuter till pengar:
– Utredningen visar att det är fullt möjligt att bygga för spårbunden trafik i Uppsala. Då anser vi att det finns en poäng att gå vidare och undersöka mer konkret vilka åtgärder som måste till för att säkra grundförstärkningar, framkomlighet och annat. Vi anser att det är viktigt att ett brett samråd hålls om planera där Uppsalaborna kan vara med och säga sitt under första halvan av nästa mandatperiod, säger han.
Centerpartiets Stefan Hanna och partikamraten Johan Örjes pekar så kallade superbussar, eldrivna extra långa fordon, som tänkbart alternativ till spårvagnar. I Malmö rullar sedan i våras 24 meter långa gas- och eldrivna stadsbussar på en linje.