Miljardbelopp till forskning men många blev utan
Vetenskapsrådet har delat ut anslag på 2,1 miljarder kr, forskningsrådet Formas på drygt 400 miljoner kr. Men pengarna räcker bara till ett fåtal sökande. Många duktiga forskare blir utan.
Så var också känslorna blandade hos Vetenskapsrådets generaldirektör Per Omling när han presenterade besluten.
- Naturligtvis är det mycket tillfredsställande att kunna bevilja pengar till så många bra forskare och projekt. Samtidigt är det tråkigt att varje år tvingas konstatera att pengarna inte räcker för att stödja alla projekt som håller hög kvalitet.
25 av 380 ansökningar beviljas
Formas har samma problem. Pengarna räcker bara för att stödja ett fåtal av alla högkvalitativa projekt.
- Mitt i glädjen över att kunna finansiera så många utmärkta projekt är det sorgligt att beviljningsfrekvensen fortsätter att vara så låg. Bara 16 procent av alla sökande får forskningsanslag den här gången. Många undersökningar av mycket hög kvalitet måste vi tyvärr säga nej till, konstaterade Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse.
Hon gladde sig samtidigt åt att antalet kvinnliga sökande som får pengar stadigt ökar.
Konkurrensen tycks ha varit särskilt tuff för att bli anställd som forkarassistent. Dessa tjänster är mycket viktiga för att rekrytera nya forskare. De är särskilt viktiga i dag, med alla 40-talister som börjar gå i pension.
Inom området humnaniora och samhällsvetenskap kunde Vetenskapsrådet bara bevilja 25 av 380 ansökningar. Det innebär att bara drygt 6 procent av alla som ville får börja jobba som forskarassistent. Läget var bara obetydligt bättre på det medicinska området, där 8 procent av ansökningarna kunde beviljas.
- Vi är oroliga för att många bra forskare tappar sugen när det är så svårt att få bidrag, sade Bengt Hansson, som är huvudsekreterare för området humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.
Löner från andra håll
I dag får landets universitet och högskolor bara en mindre del av sina forskningsanslag direkt från staten. På Uppsala universitet rör det sig om drygt 47 procent, på SLU drygt 50 procent. Resten måste sökas i konkurrens från forskningsråd och andra externa källor.
När en så låg andel av ansökningarna får ja, innebär det att merparten av forskarna tvingas försöka skaffa fram pengar till sina egna och medarbetarnas löner från annat håll.
Vetenskapsrådets 20-i-topp-listan över framgångsrikaste lärosäten toppades av Lunds universitet, som tog hem anslag på 103,8 miljoner kr. Uppsala universitet var klar tvåa med 98,4 miljoner kr. Sedan följde Karolinska Institutet, Göteborgs och Stockholms universitet samt KTH.
Så jobbar vi med nyheter