Efter tre års byggtid är Carpe Futurum, Vattenfalls nya biobränsleanläggning i Uppsala, färdig att ta i drift. På bilden Johan Siilakka, anläggningsutvecklingschef vid Vattenfall.
Vattenfall i Boländerna tillverkar fjärrvärme åt 170 000 Uppsalabor. För fyra år sedan listades anläggningen som Sveriges nionde största utsläppare av fossil koldioxid men det är nu på väg att ändras.
Orsaken är att Vattenfall övergår från fossil torv till biobränslen när man när man eldar för att framställa fjärrvärme. Enligt Vattenfall kommer de årliga utsläppen av fossil koldioxid att minska med i genomsnitt cirka tre ton per Uppsalahushåll. Det motsvarar utsläppen från en bensinbil som körs cirka 1 800 mil, en ganska vanlig årlig snittsträcka.
Sammantaget ska de fossila utsläppen av koldioxid reduceras med ungefär lika mycket som hela Uppsalas biltrafik orsakar under ett år. Det här ska bli möjligt genom ett nytt värmeverk i Boländerna som invigs under torsdagen. Värmeverket har fått namnet Carpe Futurum vilket är latin för "fånga framtiden".
Från en 100 meter hög skorsten i Boländerna kommer vit rök vilket skvallrar om att det nya värmeverket nu är igång och producerar fjärrvärme. Det går till så att Carpe Futurum via underjordiska rör pumpar ut hetvatten som hamnar i elementen i Uppsalabornas bostäder.
Inne i anläggningens hjärta finns värmepannor försedda med ett virrvarr av metallrör och olika mätare. Här förbränns trä dag och natt i en eld som håller runt 900 grader och genom ett titthål syns lågorna flamma.
Under torsdagen invigs den nya anläggningen i Boländerna där fjärrvärme ska framställas av trä.
Carpe Futurum har tagit tre år att bygga och är specialkonstruerad för att utvinna energi ur biobränslen, framför allt trä. Här ska fjärrvärme produceras med restavfall från bland annat skogsavverkning, till exempel toppar och grenar från träd. På så sätt ska utsläpp av cirka 200 000 ton fossil koldioxid per år elimineras.
Carpe Futurum är en del av Vattenfalls investering i Boländerna på 3,5 miljarder kronor. Det är Vattenfalls dyraste satsning i Sverige sedan 1980-talet och ett av målen är just att minska företagets klimatpåverkan.
De årliga koldioxidutsläppen från anläggningen i Boländerna kommer även med det nya värmeverket att ligga på 200 000 ton per år. Skillnaden är att utsläppen inte kommer från fossila bränslen utan från biomassa.
Det behövs 3 300 lastbilar med träbränsle per år för att hålla kraftverket igång. Transporterna lär innebära en del utsläpp men för att de ska hållas nere kräver Vattenfall att de körs på biobränslen.
Verket vid Boländerna kommer dock inte att vara fritt från utsläpp av fossil koldioxid. Det återstående problemet är plasten som finns i de sopor som eldas upp på området. I och med att folk inte lämnar sin fossila plast till återvinning består det avfall som blir fjärrvärme till cirka 40 procent av plast. Det resulterar i utsläpp av 140 000 ton fossil koldioxid per år.
Enligt Vattenfall har man försökt skapa en fasad som ska vara så tilltalande som möjligt. Det har gjorts inte minst med tanke på att Carpe Futurum lär bli något av ett landmärke i Uppsala.
Medför jätteinvesteringen i Boländerna att Uppsalaborna tvingas betala mer för sin fjärrvärme? Enligt Johan Siilakka vid Vattenfall Värme i Uppsala är det svårt att svara på eftersom läget på världsmarknaden blivit så ostadigt.
– Prognosen har varit att fjärrvärmepriset ska höjas 1,5-2 procent per år. Vi strävar efter att ligga stabilt även i framtiden men måste gardera oss mot utvecklingen på energimarknaden. Jag tror att vår fjärrvärme klarar att konkurrera prismässigt med alternativen, säger Johan Siilakka.
Carpe Futurum i Boländerna är den brandgula rutiga byggnaden på skissen. Skorstenen är cirka 100 meter hög.
Statligt ägda Vattenfall, en av Europas största producenter av el och värme, har som mål att koncernen ska bli klimatneutral senast 2040. Jämfört med basåret 2017 ska utsläppen minskas 77 procent till 2030.
Ett led i arbetet är planerna på att fånga in koldioxid som annars skulle släppas ut genom skorstenarna i Boländerna. Den infångade koldioxiden ska sedan omvandlas till flytande form och eventuellt bli bränsle.
– På så sätt kommer vi inte bara att bli klimatneutrala, vi får till och med negativa utsläpp, säger Johan Siilakka.