Studenter i Pakistan, Bangladesh och Kamerun som sökt utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö och SLU i Uppsala får svara på 25 frågor under en personlig intervju på ambassaden i hemlandet. Svaren ligger sedan till grund för Migrationsverkets bedömning om uppehållstillstånd för studier i Sverige. Av de 25 frågorna i formuläret rör många val av utbildning, familjesituation och framtidsplaner. Andra är mer förvånande som att studenterna till exempel ska veta namnet på kända svenska matkedjor. Fredrik Pettersson, antagningshandläggare på SLU i Uppsala är som UNT tidigare rapporterat om kritisk till frågorna som ställs under intervjun. Stefan Haglund, kommunikationsstrateg på Linnéuniversitetet i Växjö, arbetar även han med rekrytering och antagning av studenter och är också kritisk.
– Jag förstår att Migrationsverket behöver göra en bedömning för att sålla bort dem som vill komma till Sverige för att ta sig vidare inom Schengen, men de får inte ha en linje där de hellre fäller än friar. Då drabbas bara oskyldiga som har intention att studera.
Han hävdar att vissa av frågorna som Migrationsverket ställer på ambassaderna är helt orimliga.
– Att personer från Pakistan, Bangladesh och Kamerun ska veta något om intilliggande städer till Kalmar och Växjö innan de flyttar till Sverige för att plugga, eller kunna namnet på svenska tågstationer eller restaurangkedjor, är varken rimligt eller relevant.
Några av de avslag från Migrationsverket som UNT fått ta del av bekräftar att studenter inte kunnat besvara frågorna i formuläret. Avslag från Migrationsverket lyder "Du har begränsade kunskaper om den stad du planerat att studera i" , "Du har inte kunskaper om det universitet du ska studera vid", "Du har inte lämnat svar på hur utbildningen kommer examineras", "Du har inte gett en rimlig förklaring till varför du ansökt om program inom vitt skilda ämnesområden."
– Att få avslag för att man inte vill läsa sammanhållande kurser är fel. Självklart kan man ha olika intressen. Specifika frågor om studieorten samt om programmets exakta innehåll och examinationsform bör tas bort. Migrationsverket måste anlägga rätt perspektiv och använda sig av rimliga frågor, avslutar Stefan Haglund.