Som UNT rapporterat får tvååriga tvillingarna Erik och Allison i Uppsala fortsätta leva utan sin mamma Ruth Acosta. Detta sedan hon fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Migrationsverkets presschef Fredrik Söderberg Bruce har velat besvara UNT:s frågor om fallet via mejl.
Enligt barnkonventionen har barn rätt till båda sina föräldrar. Ni skriver att ni följer den. Hur då?
– Barnperspektivet stärks genom barnkonventionen, men lagen i sig ger ingen ny rätt för barn att få uppehållstillstånd i Sverige. Barnets bästa ska väga tungt men är inte ensamt utslagsgivande när olika intressen vägs mot varandra. Vi kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller.
För ett år sedan erkände Migrationsverket att man inte prövat hur tvillingarna påverkas av att separeras från sin mamma. Har ni gjort en utredning nu?
– Migrationsverket ifrågasätter inte att Ruth och hennes familj påverkas negativt av separationen men kraven i lagen är höga. Migrationsverket har inte funnit att det är visat att barnen individuellt drabbats så hårt av separationen att det är tillräckligt för att bevilja ett uppehållstillstånd. Även utifrån att Migrationsverket bedömer att det är barnens bästa att Ruth beviljas uppehållstillstånd måste också lagstiftningen medge detta, vilket den alltså inte gör.
Hur kan det inte finnas någon tillståndsgrund i lagen för att bevilja en mamma till tvillingar på två år uppehållstillstånd grundat på anknytning till dem?
– Migrationsverket förstår att det är en utmanande situation för familjen men utlänningslagen är utformad på det här sättet och det är de bestämmelserna vi har att förhålla oss till som tjänstemän. Barn under 18 år har enligt lagen en i princip ovillkorlig rätt att komma till Sverige för att återförenas med förälder som har uppehållstillstånd här. En förälder har däremot inte motsvarande ovillkorliga rätt att bosätta sig i Sverige tillsammans med sitt underåriga barn. I det här fallet uppfyller familjen tyvärr inte kraven i lagen, säger Fredrik Söderberg Bruce.
Om Erik och Allison inte var svenska medborgare hade bedömningen blivit annorlunda, enligt beslutet. Varför?
– Eftersom tvillingarna är svenska medborgare omfattas de inte av den delen av lagen som säger att föräldrar till barn som är flyktingar eller skyddsbehövande ska beviljas uppehållstillstånd. Den här bestämmelsen har tillkommit för att barn som är flyktingar och skyddsbehövande inte har samma möjligheter att återförenas med sina föräldrar i ett annat land eftersom de har bedömts vara i behov av skydd.
Om Ruths avsikt varit att bara ha umgänge med barnen, inte bo med dem, hade hennes chanser varit större. Varför?
– Den delen av lagen som säger att personer som har för avsikt att ha umgänge med sina barn kan få uppehållstillstånd gäller inte för personer som tillhör kärnfamiljen och som kommer bo tillsammans med barnen.
I beslutet står att statens intresse av en reglerad invandring är större än barnens behov av att leva med båda föräldrarna. Er kommentar på det?
– Barnets bästa ska väga tungt men är inte ensamt utslagsgivande när olika intressen vägs mot varandra.
I beslutet står att det inte råder "något särskilt beroendeförhållande" mellan Ruth och tvillingarna. Hur menar ni?
– Anledningen till avslaget är främst att Johans lägenhet är för liten för en så stor familj, inte anknytningen till honom och barnen. En ansökan om uppehållstillstånd prövas mot olika delar av lagen i den ordning som bestämmelserna skrivits ut i lagen. När en person söker uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin familj prövas försörjningskravet först. Om försörjningskravet är uppfyllt eller det finns undantag från det prövas anknytningen till eventuell partner först, sedan till övriga familjemedlemmar. När Ruth inte kunde beviljas uppehållstillstånd grundat på anknytning till Johan på grund av att han inte uppfyllde försörjningskravet så gick Migrationsverket vidare till att pröva Ruths anknytning till barnen. Eftersom de är svenska medborgare blev grunden som i utlänningslagen kallas hushållsgemenskap aktuell. Kraven för att beviljas tillstånd på grund av hushållsgemenskap innebär bland annat att man ska ha bott tillsammans i sitt hemland och att det ska finnas ett särskilt beroendeförhållande. Eftersom lagstiftningen i den delen som handlar om hushållsgemenskap inte tar sikte på den situation som Ruth och hennes barn befinner sig i så uppfyller de tyvärr inte heller kraven i den här delen.
Det står i beslutet att eftersom Ruth inte bott med sina barn på ett år finns inte något särskilt beroendeförhållande dem emellan. Men att de lever åtskilda beror ju på att de följt Migrationsverkets regler, inte för att de själva vill?
– Den delen av beslutet handlar om ifall Ruth uppfyller kraven för att beviljas uppehållstillstånd grundat på hushållsgemenskap med barnen. Eftersom hon inte uppfyller kraven på ”särskilt beroendeförhållande” i utlänningslagens mening så kan hon inte beviljas uppehållstillstånd på den grunden. Reglerna för att beviljas uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin partner innehåller inte det här kravet på ”särskilt beroendeförhållande”. Anledningen till avslaget är som sagt främst att Johans lägenhet är för liten för en så stor familj, inte anknytningen till honom och barnen.
Ser ni någon svaghet i Migrationsverkets nya tolkning av försörjningskravet?
– När man söker uppehållstillstånd för att man vill flytta till flera personer i Sverige så prövas anknytningen till den vuxna partnern först. Om den personen omfattas av försörjningskravet så kommer försörjningsförmågan att prövas. Det finns inte lagstöd att göra undantag från försörjningskravet för att det finns barn bland anknytningspersonerna i en grupp. Det är endast när det bara är ett eller flera barn som är anknytningspersoner som vi kan göra ett sådant undantag. Johans bostad uppfyller inte de krav som finns för en bostad där två vuxna och fem barn ska bo tillsammans. Det är så lagen ser ut och det är den vi har att förhålla oss till som tjänstemän.