Den som utvisas till Afghanistan erbjuds hjälp via ett så kallat reintegreringsprogram, som är en samverkan mellan Migrationsverket och IOM (International organisation for migration). För detta betalar Migrationsverket IOM motsvarande 2 500 euro per person. Det finns inga planer på någon annan typ av organiserat mottagande eller samarbete på plats med organisationer med svensk anknytning. Detta uppger Sophia Öhvall Lindberg, som är presskommunikatör på Migrationsverket.
– Man får ansöka om hjälp från reintegreringsprogrammet innan man reser. Sedan får man hjälp utifrån de behov man har för att bättre kunna integreras, säger hon.
Men vet ni att det är en faktisk hjälp?
– Ja, de möter upp på flygplatsen och kan sedan hjälpa till med exempelvis boende de första veckorna och hjälp i sökandet efter ett jobb.
Det har rapporterats att återvändandestödet på 30 000 kronor, som går direkt till den utvisade, inte betalas ut som utlovat?
– Man hade bekymmer under en period i höstas. Det ska vara åtgärdat nu.
Utvisas några som är under 18?
– Ja, men då krävs ett ordnat mottagande i hemlandet, som bygger på att det finns släktingar eller andra anhöriga som personen kan bo hos. Om du inte har skyddsskäl men bara är exempelvis sexton år kan du därför få utvisningsbeslut med uppskjuten verkan.
2016 fick 14 procent av de ensamkommande avslag på sin asylansökan. De som inte räknas in i den statistiken är de ensamkommande som räknats upp i ålder och därefter fått utvisningsbesked. Totalt var det 3 427 ensamkommande som fick sin ålder uppskriven 2016.
Åldersuppskrivningar har kritiserats av gode män för att det tycks ske godtyckligt. Sophia Öhvall Lindberg säger att åldersbestämning är komplicerat, men att det inte handlar om godtycke.
– Den unge måste kunna bevisa den uppgift man uppger. Saknar man id-handlingar behöver man hitta andra sätt att styrka åldern. Man får också information om att man kan göra en medicinsk åldersbedömning. Om personen inte kommer in med några bevis måste vi fatta beslut utifrån de underlag som finns.