Migrän - en huvudvärk för arbetslivet

Migrän är en sjukdom som slår hårt, både i arbetslivet och privat. Arbetsgivarna drabbas av oplanerad frånvaro och minskad produktivitet. För individen är kostnaden hög i försämrad livskvalitet och förlorad inkomst.

Fia Widlund älskar att jobba med barn och trivs på fritids. Hon hoppsa hitta en balans i tillvaron, med mindre huvudvärk, så att hon ska klara att jobba som vanligt igen. I kojan leker Clara Roivanen-Shaw och Thelma Jonsson.

Fia Widlund älskar att jobba med barn och trivs på fritids. Hon hoppsa hitta en balans i tillvaron, med mindre huvudvärk, så att hon ska klara att jobba som vanligt igen. I kojan leker Clara Roivanen-Shaw och Thelma Jonsson.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2008-12-01 08:03
Äntligen helg. Och så ligger man där med dunkande huvud i ett mörkt rum medan livet pågår utanför. Inställda planer och ingen återhämtning. Känns det igen? I vart fjärde hushåll finns en familjemedlem med migrän.
Varje år inträffar 14-15 miljoner migränanfall i Sverige. 400 000 personer har fyra attacker eller mer i månaden och varje attack kan pågå i flera dagar. För den gruppen kostar sjukfrånvaron minst 2,5 miljarder kronor på ett år, enligt Carl Dahlöf, verksamhetschef vid Migränkliniken i Göteborg.
Räknar man alla med migrän, cirka en miljon svenskar, blir kostnaden för sjukfrånvaron betydligt högre.
- Dessutom jobbar många fast de har migrän och då är kapaciteten nedsatt med minst hälften. Att ha migrän på helgen är också en kostnad, för individen. Men vi har inga kostnadsparametrar för sådant, säger Carl Dahlöf.
För arbetsgivarna är den återkommande oplanerade frånvaron det stora problemet.

Människor med migrän brukar i övrigt vara väl fungerande och ofta ambitiösa och noggranna, som sköter sitt jobb väldigt väl. Ofta är det personer med höga krav på sig själva, berättar Carin Muhr, migränforskare, docent och överläkare på neurologiska kliniken på Akademiska sjukhuset.
- Desto hårdare blir konsekvenserna. Man får lätt skuldkänslor när man inte kan leva upp till kraven. Man vill så gärna prestera och vara den kompetenta person som man egentligen är, säger hon.
Hela tillvaron blir svår att planera och den osäkerheten gör att många går omkring med en stress som i sin tur kan framkalla migrän.
Vanligast är sjukdomen bland kvinnor i fertil ålder, en period i livet då många är mitt i karriären, har små barn och ingen möjlighet till återhämtning.
Carin Muhr anser att arbetsgivarna behöver lyssna på dessa personer och ge dem möjlighet att trappa ner periodvis.
- De kan behöva avlastning. Men många vågar inte föra fram sina problem för arbetsgivaren, säger hon.
Något annat som skulle minska stressen och göra det lättare att ta det lugnt när anfallen kommer är befrielse från karensdagar. Det kallas för särskilt högriskskydd.
- Bedömningen görs utifrån ett läkarintyg, sjukdomshistoriken och uppgifter från personen, säger Lars Olsson, försäkringsansvarig på Försäkringskassan.

Ungefär 13 000 personer ansöker om särskilt högriskskydd varje år av olika skäl. Av dem beviljas cirka 11 000.
Fia Widlund arbetar på fritids Bertilet i Österbybruk. Just nu arbetstränar hon åtta timmar i veckan efter en längre tids sjukskrivning för svår huvudvärk.
Migränen gjorde entré i hennes liv efter två månaders vaknätter sedan första barnet fötts. Sonens sömnproblem fortsatte i tre år. Fia Widlund kunde få gå upp 20 gånger på natten.
I takt med att migränanfallen ökade, spände hon sig allt mer. Så småningom hade hon spänningshuvudvärk eller migrän jämt, dygnet runt.
- Till slut brakade jag ihop. Man blir så slut av att ha ständig värk och det är svårt att orka vara glad och pigg på jobbet, säger Fia Widlund.
När anfallen kommer behöver hon lägga sig och vila, men det är svårt i hennes jobb, med många fritidsbarn och få personal. Lojaliteten gör att det ska mycket till för att "svika" kollegerna.
- Oftast har jag inte sagt till. Jag hoppas att det ska gå över. Men ibland har jag åkt hem om jag bara kräks och kryper, säger Fia Widlund och fortsätter:
- Att man tycker att man ska göra sin del och har höga krav på sig själv spelar också in för migränen, att man pressar sig själv.

Sedan ett år går hon på bassängträning, styrketräning och avspänning på neurologen på Uppsala Akademiska sjukhus.
- Det är verkligen toppen. Sedan i somras har jag haft tre dagar utan huvudvärk, säger hon och låter hoppfull.
Nu försöker hon lära sig att vila lite varje dag och göra andnings- och avslappningsövningar, vilket känns ovant för en som alltid är i farten. Hon konstaterar att migränen är en sjukdom som hon får lära sig att leva med. Det gäller bara att leva så att hon får så lite huvudvärk som möjligt.
TIPS: Så här kan du minska migränen
* Regelbundna sov- och matvanor.
* Håll i gång cirkulationen i nacke och axlar. Rör på dig.
* Lär dig känna igen signalerna när migränen är på väg. Gå då undan och gör avspänning, drick, ät och ta en nypa frisk luft.
* Ta medicin i tid, men övermedicinera inte.
* Långsiktigt: Få ner spänningsnivån genom avspänning i nacke, axlar och ansikte. Lågintensiv fysisk träning, till exempel snabba promenader och styrketräning.

Källa: Camilla Ekwall, sjukgymnast på neurodivisionen på Akademiska sjukhuset, specialist på migrän.

FAKTA: Migrän
En av de vanligaste neurologiska sjukdomarna, till stor del ärftlig.
Ungefär en miljon svenskar har migrän.
Stress är den vanligaste utlösande faktorn.
Drabbar tre gånger fler kvinnor än män. Var femte kvinna i fertil ålder har migrän.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om