En kvinna som UNT pratat med blev för nyligen uppringd av telefonoperatören Fastcom som ville sälja ett telefonabonnemang till henne. Hon tackade nej och svarade att hon aldrig tar sådana beslut över telefon, men att de fick skicka information till hennes adress så hon kunde läsa om erbjudandet. Informationen hamnade i posthögen och kvinnan tänkte inte mer på det, förrän hon återigen blev uppringd av företaget som meddelade att en faktura snart skulle skickas och att man sagt upp hennes nuvarande telefonabonnemang hos en annan operatör. När kvinnan då krävde att få lyssna på det första samtalet som spelats in, hörde hon inte längre sin röst tacka nej - den delen av samtalet var inte inspelad eller hade klippts bort.
May Strandberg är konsumentrådgivare i Uppsala, och hon menar att historien inte ovanlig - och fenomenet har ökat på senare år.
– Jag blir riktigt upprörd. Företeelsen har förekommit länge, men jag tycker att det har ökat och att försäljningsmetoden har blivit mer aggressiva på senare tid. Speciellt mot äldre människor som de tror ska vara lättare att övertala.
Enligt henne måste ändringar på politisk nivå ske för att detta ska kunna bromsas.
– Jag har skrivit till politiker flera gånger själv för att få ändring, säger May Strandberg.
I juni färdigställdes en utredning om konsumentskydd vid telefonförsäljning på order av regeringen, och i den föreslås bland annat att en skriftlig bekräftelse måste ges efter ett muntligt avtal över telefon. May Strandberg välkomnar en sådan ändring.
– Jag hoppas nu att politikerna tar sitt förnuft till fånga, gör slag i saken och ger ett bättre konsumentskydd när det gäller sådana här frågor. Men problemet är att försäljningsbranschen är på politikerna med snyfthistorier om att ungdomar kommer förlora sina jobb då, vilket jag inte tycker borde få vara ett skäl - ungdomar måste kunna arbeta schyst ändå.
Vad kan man som konsument göra om man vill göra det tydligt att man inte vill ingå ett avtal?
– Det bästa vore så klart att själv spela in samtalet, men det är ju inte många som gör det av naturliga skäl. Men det ställs även alltid kontrollfrågor om information om personen, det man kan göra är att inte svara på dem. Man ska tydligt säga nej, och till slut kan man också bara lägga på - det är inte oartigt.
Sedan årsskiftet har Konsumentverket fått in ett femtiotal anmälningar mot Fastcom, och just nu pågår ett särskilt tillsynsärende mot dem. Abraham Björk är platschef på Fastcom och han beklagar att kvinnan som UNT pratat med känt sig lurad.
– Det är tråkigt att höra, men utan alla detaljer om hennes ärende kan jag inte bemöta kritiken, eller veta om vi gjort något misstag. Det är klart att vi inte gillar att få anmälningar eller klagomål, men vi har minskat våra anmälningar rejält sedan 2015.
Senare får UNT mail av Kristian Larsson på Fastcom som kompletterar deras svar, där han säger att företaget vill gå till botten med den kritik som riktats mot bolaget.
–Vi har lagt stora resurser på att undersöka varje enskilt ärende. Utifrån det har vi tagit fram en handlingsplan med åtgärder som gör att vi kan borga för att det säkerställs att bolagets marknadsföring kommer vara a jour med gällande föreskrifter och regler.