Metoder som räddar hus på glid
Hur ser det egentligen ut under Uppsalas gator och hus? På många håll är fastigheterna grundade på pålar i dåligt skick, något som kan leda till allvarliga problem. Men det finns metoder som kan stärka grundläggningen och rädda husen i tid.
Musikum är den senaste byggnaden som fått hjälp att komma på stadiga fötter.
Foto: Rolf Hamilton/arkiv
- Mellan 250 och 300 byggnader i Uppsala är träpålade. Träet rötar alltid, det är bara en fråga om när. Men beroende på hur sättningen ser ut blir sprickorna olika från hus till hus, säger Karl-Arne Ekstedt, ingenjör och geotekniker verksam i Uppsala.
Men det finns olika förebyggande åtgärder som kan hejda förloppen. Ett alternativ är att påla om grunderna helt, vilket dock är ett kostsamt och tidsödande arbete. Företaget Triodev äger svenskt patent på en metod med materialet Senad, ett relativt nytt cementbaserat material som tätar sprickorna och förstärker strukturen. Metoden har varit bruk sedan i slutet av 1970-talet.
- Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Men det här betyder att man inte behöver tillföra en ny konstruktion, utan i stället kan bevara den befintliga. Det är inte lika dyrt och ger mindre påverkan på fastigheten, säger Mats Bränström, teknisk chef på Triodev, som började sin verksamhet i landet 2008.
Karl-Arne Ekstedt bedömer att kostnaderna för en grundförstärkning är 25-30 procent lägre mot vad en ny pålning går på. Trots det handlar det inte sällan om utgifter i miljonklassen för de lite större fastigheterna.
- Kostnaderna gör att man ofta väntar för länge med att åtgärda de här problemen, trots att många hus redan är skadade. Det tar tid att komma ut med information och initiativet måste komma från fastighetsägarna själva, säger Mats Bränström.
Nyligen var Triodev med och anordnade ett seminarium i Uppsala för berörda bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och representanter för kommunen. Men ett tiotal hus i Uppsala har redan tidigare säkrats med olika grundförstärkande metoder. Universitetsbyggnaden Musicum är den senast behandlade byggnaden. Där fylldes sprickor och hålrum igen direkt i marken, eftersom någon grund med pålar inte fanns.
- Det finns flera olika skäl till att den här typen av skador uppstår. Till exempel kan träd med stora rotsystem i närheten av huset leda till en volymminskning av lera, vilket inte är bra, förklarar Karl-Arne Ekstedt.
Så jobbar vi med nyheter