Metallstölder frestar på polisens resurser

Nya kopparstölder har drabbat tågtrafiken i länet de senaste dagarna. Polisens ordinarie resurser räcker inte till för alla metallstölder och utredningar läggs nu ut på flera andra rotlar.

Uppsala2013-11-27 09:02

Vid helgens stöldkupp försvann omkring 50 kilo koppartråd från ett 70-tal ledningsstolpar längs järnvägen i Tobo i Norduppland. Fyra män greps misstänkta för stölderna, men alla hade på tisdagen släppts på fri fot. Uppgifter fanns om att gärningsmännen haft flera kumpaner. Polisen larmades samma kväll om kopparstölder i Örbyhus. Där hann de misstänkta försvinna från platsen.

– Hos de fyra som greps hittades inget misstänkt stöldgods och övriga undersökningar gav inte tillräckligt med underlag för att åklagaren skulle begära männen häktade, säger Tony Nilsson vid Uppsalapolisen, som arbetat med helgens stöldanmälningar.

En stor del av polisens resurser går numera åt till att utreda metallstölder. Den personal som normalt arbetar med stöldbrott räcker inte till och utredare från flera andra rotlar får ta sig an fallen. Polisens presstalesman Christer Nordström konstaterar att inflödet av misstänkta metalltjuvar blivit en heltidssyssla för myndigheten:

- Vi stoppar nästan varje dag bilar med metallskrot, koppar, slangningsutrustning och annat misstänkt gods. Vart och ett av föremålen har inga större värden men gärningsmännen verkar ta vad de kommer åt. För polisen har det blivit ett enormt utredningsarbete kring dessa stölder och ett väldigt pusslande för att få handläggare till varje ärende.

Järnvägar och kyrkor är de vanligaste brottsplatserna. Exempel finns där stora delar av koppartaket försvunnit från kyrkor. Sedan ett år används dna-märkning av koppar i kyrkorna. Ett lager osynlig färg med dna målas på föremålen. Varje märkning blir unik och kan spåras tillbaka till sin ursprungskyrka. Tanken är att oseriösa metallhandlare ska löpa så stor risk att upptäckas att de avstår från att handla med misstänkt stöldgods.

Polisen arbetar nationellt tillsammans med andra myndigheter för att skärpa kontrollen av branschen.

– Vi har lagt förslag till regeringen om förändringar i lagstiftningen, vi tittar på förbud mot kontanthantering och krav på tillstånd i branschen. Just nu testar vi en del nya metoder tillsammans med andra myndigheter, men vi kan ännu inte gå in på vad det rör sig om, säger kommissarie Mats Scherp som är nationell projektledare för polisens insatser mot metallstölder.

Förutom att stölderna kostar samhället hundratals miljoner i reparationer och försenad tågtrafik innebär det också stora risker för den personal som ska byta ut avklippta elkablar:

– Det krävs stora säkerhetsåtgärder innan de kan börja arbetet. Ännu har ingen dödsolycka inträffat men risken finns där hela tiden, säger Mats Scherp.

ola.lindqvist@unt.se

Kopparstölder

Kopparstölder inom järnvägen beräknades 2011 kosta Trafikverket 120 miljoner kronor extra för reparation, investering och bevakning. Till det kommer samhällskostnaderna för förseningar och inställda tåg. Samma år ökade antalet kopparstölder på kyrkor kraftigt, från 31 året innan till 77 anmälda stölder. Både hos kyrkan och på järnvägen har västra och södra Sverige drabbats hårdast. I Uppsala stift anmäldes mellan 2007 och 2013 totalt 11 kopparstölder på kyrkor. Enligt polisen är det främst kringresande ligor från Östeuropa som specialiserat sig på stölderna, men en del utförs också av livsstilskriminella.

Källor: Trafikverket, Kyrkans Försäkring, Polismyndigheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om