Flitens lampa lyser på Humanistiskt centrum vid Engelska parken. Grupper av studenter sitter runt borden och diskuterar eller pluggar, det vill säga ägnar sig åt självstudier. De verkar ha kul – men mer lärartid är att önska tycker de flesta vi talar med.
Ett gäng språkvetare uppskattar att de har ungefär åtta timmars lärarledd undervisning i veckan.
– Det skulle kunna vara mer. Inom språk är det förstås mycket självstudier, men det skulle vara bra med mer tid med lärare, säger Viktoria Persson.
Nivån på utbildningen är bra och kvaliteten på lärarna hög, det är alla eniga om. Inte minst seminarierna är bra, där lär man sig mest.
– Då är vi i mindre grupper, men det gör väl också den undervisningsformen till den dyraste för institutionen, säger Josefin Jonsson.
Inför tentor har de något som kallas frågestund på schemat, där de får framföra sina undringar till läraren.
– Vi skulle kunna ha några mer sådana tillfällen , säger Joel Ronnesjö.
Läraren roll lyfts ofta fram när det gäller skolresultat i grundskolan och gymnasiet. Och även om det är självklart att det är mer av självstudier på universitet, så är lärarnas betydelse mycket stor även när det gäller högre utbildning, påpekar flera studenter.
– All undervisning behöver en bra lärare, så har det varit i tusentals år och så är det fortfarande. Det behövs helt enkelt tillfällen för diskussion och samtal med en senior person, som kan ämnet. Det är en naturlig del av ett universitet. Men det saknas ofta i dag, säger Miki Nesiz, som förebereder en presentation med Emmy Vedin på en kurs i retorik.
Han läser juridikprogrammet, men hon går ett kandidatprogram i retorisk och litterär kommunikation.
– Tillfällena där man får tid att tala med sin lärare är för få och lärarna är ofta väldigt stressade efteråt, säger Emmy Vedin.
Både verkar trots allt rätt nöjda med kvaliteten på sin utbildning.
– Jag hade inte så mycket förväntningar, utan var helt inställd på en stor del självstudier. Men det gäller att man är väldigt duktig på att planera och ta ansvar för sina studier, säger Miki Nesiz.
Vid porten ut tar gymnasielärarstudenten Elias Hallström lite luft. Han uppskattar att han har fyra till åtta timmar lärarledd undervisning i veckan. Han är för lite i skolan, tycker han.
– Minst tio timmar tycker jag låter rimligt. Kvaliteten på det vi har är bra, men vi skulle behöva ha mer lärarledd tid på schemat, säger han.
Alla ropar inte på mer, en del nöjda med den undervisning de får, som ekonomistudenten Edgar Brattström. Hans lektionspass är många, ofta i en grupp med över 100 studenter. Han har tidigare läst filosofi, ett helt annat ämne med ett helt annat upplägg med mindre klasser och färre tillfällen med lärare. Men båda har fungerat bra, tycker han.
– Det går inte att säga att alla ämnen ska vara lika, de har olika förutsättningar. Jag är nöjd.