Som UNT berättade igår, finns nu planer på en sammanhållen rehabilitering och ett rehabiliteringscentrum på Akademiska.
Landstingsrådet Vivianne Macdisi (S) säger så här:
– Rehabiliteringen är ett av de mest eftersatta områdena inom hälso- och sjukvården. Det vill jag ändra på så att den blir en naturlig del i vårdkedjan och lika viktig som behandling och diagnos. Annars är risken stor att patienter återfaller i sjukdom.
Enligt Vivianne Macdisi sker en gradvis förbättring redan nu, till exempel genom fler kontaktsjuksköterskor. Verksamhetscheferna involveras mer och har fått ett större ansvar för att rehabiliteringen fungerar för den enskilde och ingår i vårdkedjan. Men för att lyckas, krävs inte bara en omorganisation utan också mera pengar och bättre samarbete med kommunerna.
– Vi kommer därför att anslå mer pengar i det budgetpaket vi presenterar om två veckor och som klubbas i landstingsfullmäktige i juni. För budgetåret 2017 handlar det om ett flera miljoner kronor och det dubbla under 2018, säger Vivianne Macdisi.
De övriga landstingspolitikerna i opposition tycks vara överens med majoriteten om behovet av en förbättrad rehabilitering.
– Den fysiska rehabiliteringen behöver stärkas, säger Lina Nordquist (L).
Sjukvårdspersonal behöver också få tid att ge krisstöd samt psykologisk och sexuell rehabilitering. Anhöriga barn och vuxna måste få bli delaktiga i detta stöd, säger hon.
Stefan Olsson (M), säger att vistelsen på sjukhus bara är en del i behandlingen. Det är många specialister och andra vårdgivare som ska samverka under lång tid.
– I det läget är det viktigt att patienten inte skickas runt som ett paket på utan kan ha en fast kontaktpunkt som kan vara ett stöd genom hela rehabiliteringen.
Centerpartiet lyfter behovet av bättre samarbete mellan sjukhusvård och primärvård och mellan landstinget och kommunerna.
– Även om det finns gränser i ansvaret, är det inget som patienten ska behöva märka, säger landstingsrådet Johan Örjes (C).