Mer lov än firande under påsken

Det traditionella sättet att fira påsk verkade för inte så värst länge sedan gå ut på att ha så tråkigt som möjligt - åtminstone skulle långfredagen kännas riktigt lång. Det var fram till 1973 till och med förbjudet att anordna offentliga tillställningar, som till exempel bio, på långfredagen.

Idag förknippas påsken inte lika mycket med Jesus lidande som med ledighet och vårväder. Och framför allt godis.
- Jag brukar få leta efter påskägg hemma, säger Pinar Ortac, ett av mellanstadiebarnen som tillbringar påsklovet på Gränby fritidsgård i östra Uppsala.

Pinar sitter tillsammans med kompisarna Niki, Jasmin och Anna och äter mellanmål. Ingen av dem firar att det är just påsklov på något speciellt sätt. När de får frågan om de skulle vilja att kommunen ordnade någon speciell aktivitet till påskens ära glider tankarna åter mot godis.
- De borde gömma påskägg över hela stan och ordna en stor tävling, säger Niki Kinnunen. Den som hittar flest kunde få ett jättestort ägg.

Vännerna försvinner in i en diskussion om strutsägg.
Gränby fritidsgård samordnar sin verksamhet med andra fritidsgårdar på loven. De har öppet fram till klockan 22 på kvällarna till och med skärtorsdagen.
- Vi lägger vikten vid att hålla öppet, inte åka iväg på utflykter, säger föreståndaren Björn Rojling. Höstlov, sportlov eller påsklov, det är samma sak.

Han är en av fem ledare som är närvarande, antalet barn är ungefär det tredubbla. På kvällarna byts barnen ut mot ungdomar. Fritidsgården firar inte att det är just påsk, mer än att det i pysselrummet tillverkas påskinspirerade ting.
- Men vi vågar inte ha ägg här, då blir det bara äggkrig, säger han.

Mer lov än firande under påsken

På jullovet träffar man släkten, sportlovet vigs ofta åt friluftsaktiviteter. Men vad gör man på påsklovet?