Mer lågpris räddar konkurrensen
Tre jättar hade länge ett järngrepp om den svenska matmarknaden. I dag finns fyra stora kedjor, och två utländska uppstickare som pressar priserna.
Mellan 1 400 och 1 700 kronor i månaden krävs för att föda en vuxen människa som äter alla sina mål hemma, enligt konsumentverkets beräkningar. Sannolikt hade det varit billigare med mat om inte den svenska dagligvarumarknaden så totalt dominerats av fyra kedjor - Ica, Coop, Axfood (med Hemköp och Willys) och Bergendahls (med butikskedjorna AGs, City Gross och Eko).
Konkurrensverket har upprepade gånger pekat på den höga koncentrationen i branschen och svårigheterna för nya aktörer att ta sig in. Myndigheten vill att konkurrensintresset ska väga tyngre när plan- och bygglagen tillämpas, och tycker att kommunerna delvis har tagit det till sig.
Enligt Karl Lundvall, ekonom på Konkurrensverket, har konkurrensen på dagligvarumarknaden skärpts de senaste fem åren. Bergendahlsgruppen har segat sig norrut från att ha varit en regional angelägenhet i södra Sverige och har i dag åtta procent av marknadsandelarna. Ica har hälften.
- Dagligvaruhandeln är koncentrerad, men under flera decennier hade vi bara tre aktörer på marknaden, Ica, Konsum och Dagab, säger Karl Lundvall.
Lågpriskedjorna Netto och Lidl har tillkommit, och fått visst fotfäste. På knappt fyra år har Lidl öppnat 124 butiker i Sverige.
- När det gäller Lidl är det svårt att veta hur det går, de är inte så öppna, men de är väldigt tålmodiga och har hittills aldrig lämnat ett land där de har etablerat sig, säger Karl Lundvall.
Danska Netto har 70 butiker i Sverige. Dessa utländska lågprisbutiker har lett till att matpriserna har ökat långsammare, säger Karl Lundvall.
- Utan Lidl, Netto och i viss mån Willys så hade vi inte haft lågprislinjer i de andra kedjorna, och inte heller samma satsning på de värden som de stora försöker marknadsföra att de har, som variation och service.
Att de finns få stora kedjor inom dagligvaruhandeln drabbar också producenterna, och ger konsumenterna sämre utbud.
- Det finns få möjligheter för mindre aktörer att komma fram och få plats i hyllan. Dagligvaruhandeln sitter som en plugg mellan leverantörer och konsumenter, säger Karl Lundvall.
13 procent av svenska hushållens utgifter går till mat som man äter hemma, enligt SCB. Snittnivån i EU är densamma, enligt statistikkontoret Eurostat.
Men när Eurostat jämför matpriser i olika länder brukar Sverige ligga över snittet, någonstans mellan 10 och 25 procent.
Jonas Arnberg, analytiker på Handels utredningsinstitut, HUI, tycker att jämförelserna haltar.
- Vi har ingen hög prisbild internationellt sett. För svensken blir mat hela tiden billigare jämfört med annat. Vi har haft en hög prisnivå, men nu ökar de svenska priserna i låg takt.
Jonas Arnberg står bakom en HUI-rapport som granskar hur Eurostat genomför sina matprisundersökningar. Han menar att många länder har strukturer och konsumtionsvanor som gör att deras priser inte går att jämföra med svenska. Länder som är jämförbara med Sverige är övriga nordiska, där maten är dyrare, och Tyskland, där den är billigare.
- I Tyskland är det en annan struktur. Där har lågprishandeln omkring 20 procent av marknadsandelarna, säger Jonas Arnberg.
I Sverige har Lidl och Netto omkring fem procent.
- Det kan handla om en misstanke mot en kedja som är så typiskt osvensk, säger Karl Lundvall, om varför inte fler väljer att handla till lågpris.
Enligt en ny varumärkesundersökning har Lidl den mest mansdominerade lojala kundgruppen, och är den matkedja som har stärkt sitt varumärke mest de senaste två åren.
Karl Lundvall pekar också på konsumenternas ansvar för att få kvalitet och variation till bästa pris.
- Om man söker något och inte hittar det ska man fråga efter det. Är man inte nöjd med färskvarorna ska man påpeka det, och välja den butik som är bättre. Det tvingar handlarna att vara lyhörda.
(Andra delen i en serie på fyra avsnitt)
I Uppsala finns bara tre av de fyra största matkedjorna, och den utländska prispressaren Netto lämnade stan i somras.
Men stans största, Willys, byggs nu upp norr om Gränby.
Den största matkedjan i Uppsala är Ica, med 18 butiker i olika storlekar. Därefter kommer Coop, med nio. Coop uppskattar sin närvaro i Uppsala som lite lägre än i landet i snitt.
Netto slog igen sin sista butik i Uppsala i somras, medan den andra prispressaren Lidl öppnar sin tredje butik i Gottsunda. Enligt Mathias Kivikoski, vd för Lidl Sverige, kan också "ett cityläge i centrala Uppsala vara intressant".
Axfood öppnar i början av nästa år en ny Willysbutik i norra Gränby som blir större än de tre som finns i dag.
För traditionella matvarubutiker har Axfood en liten del av Uppsalamarknaden. Här finns bara en av landets 150 Hemköpbutiker.
Men stans största, Willys, byggs nu upp norr om Gränby.
Den största matkedjan i Uppsala är Ica, med 18 butiker i olika storlekar. Därefter kommer Coop, med nio. Coop uppskattar sin närvaro i Uppsala som lite lägre än i landet i snitt.
Netto slog igen sin sista butik i Uppsala i somras, medan den andra prispressaren Lidl öppnar sin tredje butik i Gottsunda. Enligt Mathias Kivikoski, vd för Lidl Sverige, kan också "ett cityläge i centrala Uppsala vara intressant".
Axfood öppnar i början av nästa år en ny Willysbutik i norra Gränby som blir större än de tre som finns i dag.
För traditionella matvarubutiker har Axfood en liten del av Uppsalamarknaden. Här finns bara en av landets 150 Hemköpbutiker.
Så jobbar vi med nyheter