Mer jobbfokus på Ams

Fler jobb ger färre åtgärder för arbetslösa. Det är till synes en självklarhet och den nya regeringens stöd till arbetsmarknadsåtgärder ska ses i skenet av ett minskat behov. I Uppsala län står nu 14 186 personer utanför arbetsmarknaden, inklusive deltidsarbetslösa och timanställda, vilket är 19 procent färre än för ett år sedan.
Christer Danielsson, strateg på länsarbetsnämnden, säger att den största skillnaden nu jämfört med tidigare handlar om själva inriktningen på jobbet inom Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams).
- De som är gångbara på arbetsmarknaden ska matchas mot de lediga jobben. Stödåtgärder är till för dem som är utanför, de svagaste grupperna.
- Och det är väl riktigt i det rådande läget. Ska de någon gång ut på arbetsmarknaden så är det nu.

När Sveriges ekonomi vänder och jobben blir färre kommer det att satsas mer pengar på åtgärder igen, säger han.
Enligt Christer Danielsson kommer två åtgärder att dominera scenen 2008, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Han räknar med att 700 i länet ska omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin vid årets slut.
- Flödet kommer från två håll. Dels från den slopade aktivitetsgarantin, dels från a-kassan. Möjligheten att förlänga a-kassans 300 dagar har nu tagits bort så där kan vi i god tid förutse vilka som kommer.
Jobb- och utvecklingsgarantin ersätter alla program för långtidsarbetslösa som tidigare funnits, till exempel allmänt eller förstärkt anställningsstöd. Den ska förbereda deltagarna för arbetslivet genom praktik, korta utbildningar och olika jobbsökande aktiviteter. Arbetslinjen gäller, har man förklarat, jämfört med tidigare, mer passiviserande åtgärder.
Garantin började gälla 2 juli och av dem som kom in de första månaderna i Uppsala län har nu 20 procent fått arbete, enligt samordnaren Marianne Olof Ors på arbetsförmedlingen.

Den 1 december införs den andra åtgärden som tros bli vanlig, jobbgarantin för ungdomar. 16-24-åringar som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i tre månader lovas här praktik, utbildning och matchning mot arbetslivet. Åtgärden ersätter ungdomsvikariat och kommunalt ungdomsprogram.
De övriga nya åtgärderna är nystartsjobben, ett stöd till arbetsgivarna som fungerat väl, och instegsjobben som inte fungerat alls. Hittills har tre i länet fått en instegsjobb som innebär subventionerad anställning fär nyanlända asylsökande i kombination med studier inom sfi (svenska för invandrare).
- Det har varit för krångligt att administrera och hitta platser. Nu har också regeringen aviserat en förändring för instegsjobben, säger Christer Danielsson.

Andra åtgärder som gått ur tiden är de havererade akademikerjobben, datorteken samt plusjobb och friårsvikariat. De senare tar tid att fasa ut eftersom vikariaten löper på två respektive ett år.
Åtgärder som tidigare hette "stöd" eller "program" heter nu samtliga någonting med "jobb". Men har arbetsmarknadspolitiken förändrats bara till namnet eller är innehållet också annorlunda? UNT ställde frågan till Catharina Elmsäter Svärd (m), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
- Visst kan det finnas delar som är lika. Men i mina kontakter med arbetsförmedlingar märker jag en skillnad i attityd. Fokus nu är att förmedla arbeten, det har blivit roligare att jobba som förmedlare och många kreativa idéer kommer fram hela tiden.

Hon pekar också på några skillnader mellan nya och gamla åtgärder som stöder att fokuseringen på jobb blivit större.
- För tidigare plusjobb och ungdomsjobb gällde att det var jobb som inte normalt behövdes. Lönetak var satt och inkomsten var inte grundande för pension eller a-kassa.
- På ett nystartsjobb är man anställd på riktigt med avtalsenlig lön.
- Jobbgarantin är för tidig att utvärdera nu. Men en skillnad mot tidigare åtgärder är att man redan efter 30 dagar ska ha en individuell handlingsplan, säger Catharina Elmsäter Svärd.