Cornelia Härner och Melvin Klarin tycker båda om kött och tränar mycket, så lunchen är viktig för att orka.
Laguppställningen Melvin Klarin och Cornelia Härner i 6C tillsammans med Eliza Mazloom och Filippa Svensson från 8B går mot matsalen på Palmbladsskolan i Slavsta. Uppdrag: betygsätta skolmaten.
– Riktigt gott skulle jag säga att det är ungefär en gång i månaden, säger Melvin Klarin, innan han försvinner in i köket för att hämta glutenfri mat.
Den ständigt kritiserade skolmaten har hårda krav på sig att vara näringsrik, billig, varierad, god och – sedan några år tillbaka – klimatsmart. Måltidsservice som tar fram alla recept och planerar Uppsalas skolors mat har ett uppdrag att dra ner på svinnet till 20 gram tallrikssvinn per elev och dag samt att få barnen att äta mer vegetariskt.
Att skriva på skyltar vad salladerna innehåller är viktigt för att matkonservativa elever ska våga prova, enligt kökschef Viktoria Bergström.
Den här veckan satsar de extra på klimatet då det på samtliga Uppsalas 165 skolkök serveras klimatsmart mat hela veckan. Dagens meny är gråärtsbiffar med ajvardressing och kokt potatis eller krispig fisk med remouladsås och kokt potatis. Dessutom finns ett dignande salladsbord där säsongens grönsaker trängs med pastasallad gjord på gårdagens pasta – allt för att på olika sätt inte belasta klimatet.
Eliza Mazloom i 8B tror att kryddor som spiskummin och ingefära som ofta används för att få smak på den vegetariska maten, är en av anledningarna till att många elever inte tycker om den.
Eliza Mazloom som valt fisken, tycker att det är jättebra att det satsas på klimatet i skolmatsalarna.
– Jag kan ha lite klimatångest, typ att jorden kommer gå under, det kommer börja brinna snart och vi kommer att dö. Så jag gör vad jag kan, cyklar i stället för att ta bussen till skolan och slänger aldrig mat. Är det något jag tycker ser mindre gott ut tar jag en mindre portion.
Vad får fisken för betyg?
Gråärtsbiffar är ett av de nya slagen av proteiner som ska ersätta kött som proteinkälla. I motsats till exempelvis sojaprotein är gråärterna något som kan odlas i Sverige.
– En fyra. Det var gott, jag ska ta mer sedan.
Filippa Svensson har också valt bort gråärtsbiffarna, det mest klimatsmarta alternativet, till förmån för fisken.
– Fisken smakar inget, men paneringen var god, så jag äter mest den. Den får en tvåa.
Finns det någon skolmat du skulle ge 5 av 5?
– Jo ibland är det gott. Fiskburgare får fullt betyg och det får vi ungefär en gång i månaden.
Filippa Svensson ger skolmaten på Palmbladsskolan en tvåa i betyg på en skala mellan ett och fem.
Viktoria Bergström som är kökchef på Palmbladsskolan står tillsammans med kocken Jenny Kjellström Maniaths intill berget av rostade gråärtor på buffen.
– Jag undrar om det är den grå färgen som gör att de vägrar. Eleverna gillar ju inte lila mat heller, så om man använder rödkål eller lila morötter blir de skeptiska, säger Jenny Kjellström Maniaths.
Kocken Jenny Kjellström Maniaths för en ständig dialog med eleverna om vad de tycker om och varför de ska välja alternativ som påverkar klimatet mindre.
Viktoria Bergström som kämpar hårt med att utmana eleverna att våga prova nytt, och samtidigt lyssna på vad de vill ha, tycker att det är svårt att göra dem nöjda.
– I morgon blir det soppa och pannkaka till exempel och då fick jag en kommentar av en elev om att vi äter pannkaka väldigt ofta. Samtidigt är ju pannkaka en sådan rätt som många tycker om, så det är ett ständigt skruvande på menyerna.
Salladsbuffen på Palmbladsskolan består av allt från klassiker som pizzasallad och rivna morötter till olika bönblandningar och rotfruktschips.
Samtidigt som de ska få barnen att äta så har de också ett upplysningsansvar kring hur maten påverkar klimatet och varför de valt de rätter de gjort.
– Som att vi serverade havreris och då fick vi höra att vi borde ha jasminris i stället. Så då får man förklara att det riset kommer från Thailand och ska fraktas hit, och så där håller vi på, säger Jenny Kjellström Maniaths.
Viktoria Bergström brukar locka eleverna till att agera klimatsmart på olika sätt. Bland annat har de en våg som mäter svinn och om eleverna slänger mindre än tolv kilo per dag så brukar hon ordna en efterrätt åt dem.
De uppger båda två att det är lättare med omställningen till klimatsmart mat hos mindre barn som redan på förskolan fått äta mycket vegetarisk mat.
Cornelia Härner är en av skeptikerna mot för mycket vegetarisk mat. Hon tränar friidrott fem dagar i veckan och tänker mycket på att hon behöver protein för att orka träna.
– Så jag kan tänka mig att äta vegetariskt fyra av veckans sju dagar.
Cornelia Härner i 6B går ibland inte till skolmatsalen om hon inte tror att hon kommer tycka om maten. Då går hon till kiosken och köper en macka i stället.
Men det finns ju protein i vegetarisk mat också.
– Jo, men jag är inte så sugen på att äta bönor.
Vad får fisken för betyg?
– Tre av fem. Den är liksom blöt och smakar mest vatten, men det andra var gott. Skolmaten rent generellt får också tre av fem. Det är inte alltid jättegott men inte heller jättedåligt.
Melvin Klarin som går i 6C på Palmbladsskolan är glutenintolerant vilket gör att hans mat är svårare att få rätt konsistens på ofta.
Melvin Klarin håller med om att fisken är vattnig och tycker att paneringen inte håller ihop med fisken.
– Men potatisen var god och morötter är alltid gott.
Så skär han genom potatisen och hittar en stort brunt parti.
Potatisen som var så god visade sig ha ett brunt märke inuti. Det räckte för att sänka betyget på lunchen hos en elev.
– Usch, nu blev det sänkt betyg, det här får ett av fem, men morötterna är goda ändå.
Kan du tänka dig att ändra på något du gör för klimatets skull?
– Jag älskar kött! Och det har kommit 3D-printat kött (växtbaserad mat med smak och textur som kött) så om det skulle vara gott så skulle jag kunna tänka mig att äta mindre kött, men inte sluta. Jag brukar flyga ner till släkten i Skåne så jag kan inte heller tänka mig att sluta flyga.
I en tidigare version av artikeln råkade Melvin Klarin få förnamnet Melker. Han heter Melvin och inget annat.