Mejeriprodukter ofta felmärkta
Märkningen av mejeriprodukter är ofta felaktig. På mer än var tionde förpackning har Livsmedelsverket hittat brister. Det vanligaste felet är att innehållet inte är rätt deklarerat och att begreppet grädde missbrukas.
— Det vanligaste felet var att man inte mängddeklarerade varorna rätt. Tillverkarna är skyldiga att skriva ut hur många procent sylt eller bär som finns i en smaksatt fil eller yoghurt. Många gjorde inte det, säger Åsa Eneroth, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Slog till mot fantasinamn
Verket slog också ned på de fantasinamn som betecknar en del gräddliknande produkter. Så länge en vara innehåller mindre än 10 procent fett får den inte kallas grädde eller crème fraiche. Det duger inte enbart att kallat något för fraiche.
— Det accepterar vi inte. På förpackningen måste det på ett mer beskrivande sätt förklaras vad exempelvis fraiche är, säger Åsa Eneroth.
Ett annat vanligt fel var att datummärkningen var otydlig eller oläslig. Framför allt på tvådecilitersförpackningar som är täckta med aluminium och ovanpå det ett genomskinligt plastlock.
Samtliga påpekanden gällde redligheten och inga fel som kan vara hälsovådliga har hittats.
Textstorlek ej reglerad
En fraiche var dock olagligen nyckelhålsmärkt. Reglerna säger att nyckelhål endast får förekomma då fetthalten är 1,5 procent. Varan innehöll 2 procents fett.
En vanlig brist var liten text, men hur stor denna ska vara finns inte reglerad i lagtext.
Livsmedelsverket har kontaktat alla berörda mejerier och i många fall har bristerna redan rättats till. Före årsskiftet ska alla företag ge besked om vilka åtgärder som gjorts.
Många av de importerade mejeriprodukterna har kommunerna tillsynsansvar för och därför har dessa inte omfattats av granskningen.
Så jobbar vi med nyheter