USA har valt en president som har en infekterad relation till medier. Donald Trump har gång på gång angripit journalister som rapporterat om hans kampanj på ett kritiskt sätt eller som pekat på brister i hans politiska förslag.
Han har i ett av sina valtal från talartribunen imiterat och förlöjligat en funktionshindrad journalist. Han har hånat en kvinnlig programledare för att hon menstruerat. Han har i tal efter tal hetsat mot reportrar som bevakat valmötena. Vid några tillfällen har Secret Service fått gripa in för att stoppa uppeggade sympatisörer från att handgripligen ge sig på journalistena.
Bland de särskilt förhatliga medierna har Trump pekat ut USA:s publicistiska flaggskepp Washington Post och New York Times. Trump har inte varit nöjd med hur han framställts och förklarade under kampanjen att han om han blir vald kommer att kringskära dessa mediers frihet rejält, detta genom se till så att lagarna om förtal skärps rejält.
Om Trump får som han vill så kan kritisk granskning bli en väldigt riskabel verksamhet. Förhoppningsvis visar sig det amerikanska systemet robust nog att stå emot snabba opinonsvindar, men faktum kvarstår: mediefriheten är en frihet som aldrig kan tas för given.
Men det finns medier som vunnit Trumps gillande. Den aggressiva högerpopulistiska sajten Breitbart News, som anklagats för att flirta både med antisemiter och med vit makt-anhängare, har helhjärtat ställt sig bakom Trump. Nu har belöningen kommit. Sajtens chef Stephen Bannon har utnämnts till chefsstrateg i den nya administrationen. Med honom i spetsen kan korståget mot misshagliga journalister fortsätta med oförminskad kraft.