Medicinering med amfetamin blev vändpunkt
Axel, 12 år, har adhd/damp. Hans problem blev tydliga när han började sexårsverksamheten och förväntades sitta still och koncentrerad under lektionerna. För två år sedan fick han börja medicinera med amfetamin. Det blev något av en vändpunkt.
När Axel började skolan hade han svårt att sitta stilla och var lättdistraherad. Om en buss körde förbi fönstret under en lektion kunde han omöjligt låta bli att springa dit och titta.
Foto: Magnus Eriksson
Det är en öppen och pratsam kille på 12 år som vi möter. Han berättar att han klättrade högt upp i en gran under eftermiddagen och att det var alldeles för lätta räknetal på matten i skolan. Han berättar att han tycker om lego, spansk peppar och gamla svenska långfilmer. Det där med medicinen tycker han inte är så märkvärdigt. Han vill själv gärna var med i tidningen. Men med hänsyn till hans låga ålder väljer vi att låta honom vara anonym.
Hamnade ofta i bråk
Axel (namnet är fingerat) hade redan i förskolan koncentrationssvårigheter, han var rastlös och orolig. I skolan blev detta ett större problem. Han brusade lätt upp och hamnade ofta i bråk med andra barn.
På hösten i årskurs ett fick Axel en remiss till barn- och ungdomspsyk genom skolläkaren. Först sent under våren var utredningen klar. Diagnosen blev adhd/damp (damp innebär att han även har vissa motoriska svårigheter). Axels mamma beskriver hur beskedet kändes både som en lättnad och en sorg.
— Nu kunde vi äntligen förstå hans beteende. Det var skönt att inse att det inte var vi som var usla föräldrar. Men samtidigt var det jobbigt att få klart för sig att han hade så pass svåra problem.
Efter diagnosen fick Axel några undervisningstimmar i veckan ensam med sin klasslärare. Men den insatsen räckte inte. Senare fick han i stället börja i en mindre grupp.
Effekten märktes direkt
Det var föräldrarna själva som till sist tog upp frågan om medicinering med barn- och ungdomspsyk. Efter utredning vid neuropsykiatriska utredningsenheten fick Axel börja med amfetamin. Han tar i dag en tablett tre gånger per dag.
— När dom frågar på skolan brukar jag förklara att det är för koncentrationen och för att jag inte ska bli arg så lätt. Förut hann jag inte ens känna att jag blev arg. Det sa vips bara, beskriver Axel.
Hans mamma beskriver hur det märktes effekt redan första morgonen efter det att Axel börjat ta amfetamin.
— Han tog på sig jackan och skorna helt själv, förstod att han måste ha väskan med sig till skolan och sade hej då innan han gick hemifrån, utan att vi behövde fösa på honom. Det hade aldrig hänt tidigare. Mina man och jag stod bara och stirrade på varandra av förvåning när han gått hemifrån.
Axel har efter vidare utredning även fått diagnosen asperger, en lindrig form av autistisk störning, som yttrar sig i bland annat kommunikationssvårigheter.
Viktigt stöd från skolan
Trots medicineringen går Axel kvar i en liten grupp i skolan. Han är fortfarande bland annat stresskänslig.
— Ändå har amfetaminet varit en vändpunkt för honom. Han har blivit lugnare, utan att för den skull bli avtrubbad. Han är som en unge med skärpt uppmärksamhet fast i ett lugnare tempo, beskriver Axels mamma.
Hon säger att familjen har positiva erfarenheter av kontakterna med utredningsenheten. Stödet från skolan har också varit en mycket viktig del.
— Det finns mycket fördomar om att medicinera med amfetamin. Folk tror att det handlar om att droga barnen. Vår son har haft tur som har så fantastiska lärare. De har ställt upp, satt sig in i hans problematik och förklarat vad det handlar för klassen, säger hon.
Mött förståelse
Axels mamma tycker att familjen även mött förståelse från omgivningen. Men hon får ibland frågor kring om sonen riskerar att bli beroende av amfetamin. Själv känner hon ingen större oro för att han ska drabbas av biverkningar.
— Det finns ju långtidsstudier gjorda. Sedan vet man förstås aldrig med säkerhet vad som kommer fram om biverkningar på sikt. Men vi känner att vår sons problem i vardagslivet är så pass svåra att konsekvenserna skulle bli allvarliga om han inte fick medicinen också. Det enda jag kan beklaga egentligen är att han inte fick den här hjälpen tidigare.
UNT Fakta:
Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder och deras anhöriga, håller årsmöte i Uppsala 20-21 april. Den lokala förening i Uppsala heter Föreningen Bokstavsbarn.
Så jobbar vi med nyheter