''Mediabevakning ökar hotbilden mot åklagare''

Åklagare har mot sin vilja allt mer blivit mediepersoner, vilket har ökat hotbilden. Det säger flera åklagare i Uppsala som UNT talat med.

Uppsala2007-11-23 00:01
Det är relativt vanligt med hot och våld mot just åklagare. Det visar bland annat en undersökning om hot och våld mot tjänsteman inom rättsväsendet som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gjorde för ett par år sedan. Sprängattentatet mot en åklagare i Trollhättan har satt fokus på åklagarnas utsatthet och berört kollegor över hela landet. Riksåklagaren Fredrik Wersäll kallade dådet "en av de absolut allvarligaste attackerna vi någonsin sett mot en åklagare".

Av de åklagare i Uppsala som UNT talat med är det någon som vid något tillfälle utsatts för hot, och då för relativt länge sedan.
- Jag har inte haft några sådana erfarenheter och har inte känt mig otrygg, säger kammaråklagare Anne Sjöblom.
Samtidigt säger hon att det vore naivt att tro att vi inte kommer att få se mer av hot och våld mot åklagare. Här tror hon att mediernas hårdbevakning av brottsärenden spelar roll. Till skillnad från advokater som ibland söker mediernas uppmärksamhet för att bli ett "känt ansikte" och på så sätt få fler klienter har åklagaren en annan roll.
- Vi åklagare har blivit mer av personer i medierna, och det har vi själva inget att vinna på. I stället kan det absolut vara en faktor bakom att folk försöker påverka åklagare med hot, säger Anne Sjöblom, som själv fick känna på mediernas kraft under den mycket uppmärksammade Knutbyrättegången.

Lars Korsell, enhetschef på BRÅ, resonerar på samma sätt i anslutning till rapporten och framhåller att ett skäl till att åklagare är utsatta är att de numera ofta är personifierade i medierna. Ett par åklagare som UNT talar med på torsdagen vill inte ha sitt namn i tidningen.
- När en åklagare ideligen publiceras med namn och bild ger det oss ett fokus vi inte vill ha, säger en åklagare.
En åklagare ska besluta om polisens bevisning räcker för att väcka åtal och därefter driva målet i rätten. De ska tolka bevisningen och besluten ska alltså bli desamma oavsett åklagare, framhåller en åklagare:
- Men blir beslutsfattaren en personlighet genom medierna ger det intryck av att man har med en påverkbar person att göra. Det är en felaktig bild.

Stig Ernsund, åklagare som jobbar främst med ekobrott, säger att han inte reflekterat över vad mediebevakningen kan leda till.
- Men det är klart att om man genom medierna ser en människa bakom åklagaren kan folk tro att vi är påverkbara. Sedan vet vi inte om hoten verkligen har ökat. Att hoten skulle ha blivit fler är inget som hörs i korridorsnacket här.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!