Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie bland drygt 38 000 kvinnor i Uppsala och Västmanlands län, som publiceras i tidskriften British Journal of Nutrition.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för hur viktigt det är att långsiktigt äta en varierad kost med mycket av frukt och grönt, fisk, fullkornsprodukter och mjukare fetter, men hålla igen på hur mycket rött kött man äter, säger forskaren Eva Warensjö Lemming, docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet.
Alla kvinnorna i studien besvarade i utgångsläget en omfattande hälso- och livsstilsenkät, som bland annat innehöll närmare 100 frågor om deras mat- och dryckesvanor.
Utifrån svaren har forskarna med hjälp av två befintliga kostindex kunnat beräkna i vilken mån varje kvinnas matvanor överensstämde med den över hela världen så uppmärksammade medelhavskosten och med en kost baserad på nordiska råvaror som har förts fram som ett också mycket hälsosamt alternativ till medelhavsmaten.
– Observera att hög överensstämmelse med dessa båda kostmönster inte nödvändigtvis innebär att kvinnorna valt dem utifrån en önskan att hålla ett särskilt hälsosamt matmönster. De som åt mer "medelhavslikt" eller "nordiskt nyttigt" behöver inte ens ha hört talas om dessa kostmönster, säger Eva Warensjö Lemming.
I indexet för medelhavskost gavs poäng för sådana faktorer som att äta förhållandevis mycket frukt och grönt, en hel del baljväxter och nötter, fullkornsprodukter, fermenterade mjölkprodukter och fisk, att använda oliv- eller rapsolja i matlagningen och att dricka måttligt med alkohol. För rött kött var det däremot återhållsamhet som gav poäng.
Indexet för nyttig nordisk mat har en hel del likheter med det för medelhavskosten, med pluspoäng för att äta en hel del fisk och skaldjur, äpplen och päron, grovt och hårt bröd, rotfrukter, kålgrönsaker och havregrynsgröt (!) – men inga poäng baserade på konsumtionen av rött kött eller användningen av oljor i matlagningen.
Under de i genomsnitt 17 år som deltagarna har följts upp efter att ha besvarat enkäten dog nära 10 500 av dem, dvs drygt var fjärde kvinna.
När forskarna närmare granskade vilka som hade avlidit fann de tydliga samband med deras matvanor, så som de mättes med de båda kostindexen. För kvinnorna med mer medelhavslika matvanor var dödligheten under de 17 åren 24 procent lägre än för kvinnorna med låga poäng i "medelhavskostindexet". Även för kvinnorna med högre poäng i indexet för nyttig nordisk kost fanns en överlevnadsfördel, om än med "bara" med måttliga 11 procent.
Forskarna betonar att en studie som denna, i vilka deltagarna själva valt sina matvanor och livsstil i stort, inte kan bevisa att sambanden mellan mer medelhavslika eller "nordiska" kostvanor och högre överlevnad är orsakssamband.
– Däremot såg vi att dessa samband kvarstod även efter att vi i analysen tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka hälsan och livslängden, som till exempel motionsvanor, utbildningsnivå och BMI-värden. Det finns också starka belägg, i form av kontrollerade studier där deltagarna lottats till vilken kost de ska äta, som visat att medelhavskost sänker risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar, säger Eva Warensjö Lemming.
Varför höga poäng på indexet för medelhavskost hade starkare koppling till sänkt dödlighet än höga poäng på indexet för nyttig nordisk mat är oklart, men forskarna tror inte att det beror på att de nordiska råvaror som tas upp i indexet skulle vara mindre nyttiga.
– Däremot kan resultaten ha påverkats av att det nordiska indexet är sämre än det för medelhavskost på att fånga in matvanorna i stort, till exempel genom att inte ta med konsumtionen av mindre nyttigt rött kött eller av fler grönsaker och frukter, säger Eva Warensjö Lemming.