Med metervara som palett
Hon har ställt ut i Japan, USA, Kanada och flera stora europeiska länder men i Sverige har det varit svårt för Katriina Flensburg med bostad och ateljé i Ärentuna att hitta utställningsmöjligheter för sina , och kollegers, verk inom konstformen Art Quilt.
I sin ateljé i Ärentuna arbetar Katriina Flensburg just nu med verk hon skall ställa ut.
Foto: Hans E Ericson
Hon är jätteglad, säger hon, över möjligheten att få ställa ut i Österbybruks Ånghammaren. 300 kvadratmeter och högt, högt i tak gör verken rättvisa samtidigt som hon tycker det roligt att själv för första gången samtidigt kunna få se så många av de egna verken.
På Liljevalchs 1993
Själv anser hon att ett genombrott för kviltningen i Sverige i stort kom när Liljevalchs konsthall i Stockholm upplät två salar för juryutvalda kviltade väggbonader 1993. Hon var då ensam utställare med ett nyskapande arbete och hoppades på genombrott även för det nya.
— Men, konstaterar hon nu, tiden var inte mogen. I förlängningen fokuserades intresset även i fortsättningen alltför ensidigt på de traditionella kviltarna.
Hösten 1998 var hon en av fyra utställare när Textilmuseet i Borås presenterade verk av medlemmar från Scandinavia Art Quilt Group , en sammanslutning som hon för övrigt själv varit med och tagit initiativet till, men annars har hon mest ställt ut utomlands. Därtill kommer alla de internationella böcker och skrifter som hon ombetts vara med i, senast quiltART artQUILT där ett österrikiskt förlag presenterar 16 europeiska kviltkonstnärer med sina verk.
Svårt hitta lokaler
Kvilt som konst är som regel stor till formatet, något som delvis kan förklara varför den visas så sällan i Sverige. Stora utställningslokaler är en bristvana ("att tycka om att arbeta stort blir ett handikapp"). Att de inhemska aktörerna är få spelar förmodligen också in.
— Men, säger Katriina Flensburg, det finns också ett direkt ointresse och det tror hon hänger samman med att konstformen har sin rötter i kvinnligt handarbete och kvinnligt hantverk.
— Art Quilt har "uppfunnits" av kvinnor och lyfts upp av kvinnor och den tillgodogör sig material som betraktas som kvinnliga. Konstformen den utvecklas och förvaltas också främst av kvinnor.
— Och kvinnors konst värderas inte lika högt som mäns.
Inte lapptäcke!
Till detta kommer att Art Quilt är ett relativt okänt begrepp. Den artistiska kvilten blir därför ofta kallad lapptäcke. Men ett lapptäcke är något helt annat, säger Katriina Flensburg med eftertryck och det hörs på rösten att ämnet engagerar men också att hon är lite trött på att ständigt få förklara skillnaderna.
— Ett täcke är ett föremål att användas. Under mina verk går man inte och lägger sig, säger hon, och även om det finns lapptäcken som hängs upp på vägg är ändå skillnaden väsentlig. Katriina Flensburg och hennes kolleger använder tyg på samma sätt som en målare använder färg och skapar på så sätt sin bilder medan lapptäcket har sina mer eller bundna former som kan vara mer eller mindre avancerade.
Hantverket inte primärt
Även hon har förstås först lärt sig själva den grundläggande, traditionella lapptäckstekniken, det gjorde hon i USA på 80-talet, men i dag ser hon inte hantverket som det primära. I dag är det formgivningen som intresserar mest vilket lett till att hon mer och mer frigör sig från grundformen.
Hon använder också allt fler typer av material. Från början handlade det nästan enbart om bomull, ofta mönstrad metervara av nordisk design, numera finns allt från lin och hemfärgad ylle till tyll, läder och silverstretchjersey. Inför nästa utställning, den på Galleri 1, tvingas hon gå ner i format. Lokalen är liten, det finns inte en chans att visa upp verk i det format hon normalt arbetar i. En utmaning, tycker hon, och ett nytt sätt att tänka. Som utgångspunkt har hon tagit ett mönsterblock som hon sedan varierar så att det "förvillar ögat". Samma mönsterblock i omkring tio bilder men ingen kommer att vara den andra lik.
Möda, tvång och glädje
Katriina Flensburg använder tre ord när hon summerar sina två decennier med metervara som palett: möda, tvång och glädje. I mödan ligger ekonomin, ("halva min lön som deltids anställd vid Uppsala universitet går till inköp av tyger") men också allt slit inför en utställning där konstnären förväntas bidra med allt från transport och hängning till utskick av vernissagekort.
— Tvång därför att behovet att uttrycka sig inte är något man väljer, kan ignorera eller fly från. Glädje därför att de känslor av flyt, inspiration, insikt, klarsynthet, harmoni och lycka som tidvis följer i och med skapandet gör att både mödan och tvånget stundtals ter sig som triviala.
Så jobbar vi med nyheter