”Oh Lord won’t you buy me a Mercedes Benz”, sjöng Janis Joplin strax före sin död år 1970. Texten är visserligen ironisk, en kritisk kommentar till det materialistiska samhället, men det är inte helt ovanligt att be gud om en cool bil, pengar eller en snyggare kropp. 
Flera exempel på sådana begärsböner finns i boken Be, som till exempel ”Snälla gud, hjälp mig bli smal och låt mig vinna en stor summa pengar”.
– Att formulera en begärsbön i ord eller tanke är vanligt och något de flesta av oss har gjort någon gång. Men oftast handlar inte dessa böner om prylar utan snarare om existentiella önskningar, säger Ninna Edgardh, präst och docent i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet.
Detta visar sig också i boken Be. Många av bönerna handlar till exempel om att få bli av med sin livsångest, sitt drogmissbruk, att en anhörig ska bli frisk eller att man ska få bli gravid.
När bönesajten öppnade fick den 12 000 besökare på några veckor.
– Vi är blyga för att vara religiösa i Sverige. Det är nästan skamligt att vara religiös här. Men bönesajten visar att det är många som ber även om vi inte pratar så mycket med varandra om detta, säger Ninna Edgardh.
Enligt statistiken är i Sverige 35 procent av kvinnorna och 19 procent av männen regelbundna bedjare. Och räknar man in de oregelbundna bedjarna, de som ber stötvis i krissituationer, är siffrorna betydligt högre.
Fenomenet att be har så vitt man vet alltid funnits hos människan.
– Jag tror att vi människor har en andlig längtan inom oss som har varit densamma genom århundradena, säger Nisse Renman, präst i Uppsala.
Däremot har formen för bön förändrats på senare år. Att be bordsbön och recitera ”Gud som haver” vid sängkanten blir till exempel alltmer sällsynt i Sverige. Men det betyder inte att bönen som företeelse är på väg bort.
– Det finns andra, nya former för bön som har blivit vanligare. Nya ritualer som inte är så ordrika, som att tända ljus vid kyrkornas ljusträd eller vid gravar på allhelgona. Detta är också former av bön. Så tänker jag, säger Ninna Edgardh.
Bön kan också vara gestaltning, till exempel ikonmålning eller rörelse, såsom dans. Nisse Renman nämner också meditation och qigong som exempel på nya former av bön.
– Så ser jag det. Man samlar ihop sig inför sig själv och livet, säger han.
Bön förekommer i de flesta religioner men med olika form och innehåll.
– Inom islam är till exempel bönen i högre grad ritualiserad. Här förekommer mer av daglig, återkommande bön än bland protestantiska kristna. Inom buddhismen spelar meditationen stor roll, säger Tomas Lindgren, religionsforskare vid Umeå universitet, som har studerat bön i olika religioner.
Men han säger att det inte går att strikt sammankoppla ett sätt att be med en särskild religion. Även inom islam är till exempel den fria bönen vanlig och inom buddhismen kan bönen spela större roll än meditationen på lekmannanivå.
– Jag ser bönen som något ytterst mänskligt. Bönen vi tar till vid krissituationer när livet känns jävligt är till exempel universell och är vanlig bland både troende och icke troende, säger Tomas Lindgren.
Också upplevelsen av att be är densamma i olika religioner.
– Man upplever en närvaro och att man får hjälp i svåra situationer. Vilket inte behöver betyda att man får allt man ber om, säger Tomas Lindgren.
I Elizabeth Gilberts bok Lyckan, kärleken och meningen med livet (som har gått upp som film nu i höst på biograferna med Julia Roberts i huvudrollen) beskrivs hur huvudpersonen, Liz, ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är ingen troende människa men befinner sig i en situation där hon inte ser någon utväg.
I sin förtvivlan vänder hon sig till gud för första gången i sitt liv. ”Var snäll och tala om för mig hur jag ska göra”, ber hon. Och hon får ett slags svar, en inre röst som talar om för henne vad hon ska göra (”Gå och lägg dig, Liz”).
Ninna Edgardh tror att för de allra flesta är bönen ett uttryck för en nödsituation precis som för Liz i boken.
– Vi lever i en tid då vi fostras att kunna kontrollera det mesta i livet. Och mycket går att kontrollera. Men när det kommer till kriser, som att en anhörig blir svårt sjuk eller att märka att man inte kan bli gravid, då blir vi tvungna att inse att detta råder vi inte själva över. Insikten att jag måste vända mig till en kraft som är större än jag själv kan då väckas i djupet av mitt hjärta, säger Ninna Edgardh.
För Liz i boken sker en förändring. Denna första bön på badrumsgolvet blir början på ett nytt liv och på ett långt religiöst samtal hon för med sig själv. Nisse Renman menar att denna egenskap, att förvandla bedjaren när hon ber, ligger inneboende i bönens eller bedjandets natur.
– Man blir en annan människa, när man ber, mer lyhörd, mer öppen. Som nu inför julen. Julen har en jättetjock yta med glitter och glans. Det är en vacker och trevlig yta men ogenomtränglig i sin ytlighet. Om man skalar bort bjäfset ser man något annat. Det är vad bönen handlar om. Genom bönen, alltså samtalet med gud, ser man bortom ytan.