Med frihet i blick
Att känna sig fri är viktigt för ungdomar på 2000-talet. Men samtidigt drömmer de om ett framtida Svenssonliv. Villa, Volvo och vovve är inte framtidens skällsord.
Ilona Röjarsvärd, Måns Widell
Foto: Rolf Hamilton
- Det som kom fram väldigt tydligt var att ungdomarna ville ha ett Svenssonliv. Att skaffa sig ett bra jobb, hitta den rätta, få barn och ett fint boende var det som de allra flesta placerade i topp, säger Anna Kiefer, ansvarig för Kairos Futures ungdomsstudier.
Motsägelsefullt nog betonar nästan alla vikten av frihet.
- 93 procent av dem vill känna sig fria. Men frihet tycks innebära att de inrättar sig i traditionella levnadsmönster.
Det här är företagets största ungdomsundersökning i Sverige och svaren kommer från Lunarstorm och Bilddagboken på nätet. Tidigare har de ställt liknande frågor men i lite mindre undersökningar. Då har framtidsvisionerna sett annorlunda ut.
-Tidigare har unga mera betonat att de vill förverkliga sig själva. Inriktningen på Svenssonliv skulle kunna vara ett trendbrott, säger Anna Kiefer.
Hennes teori är att 80-talisterna vuxit upp i en individualiserad värld, där nya valmöjligheter smugit sig in och successivt ökat i antal.
För 90-talisterna däremot har de oändliga möjligheterna serverats som en självklarhet. Att resa jorden-runt ses inte av dagens tonåringar som något svårt. Viljan att flytta utomlands har också minskat. För dem har det kluriga blivit att fixa det där lilla livet.
-Vi kallar dagens unga för me-we-generationen. För dem är vänner och familj väldigt viktiga, säger Anna Kiefer.
Men det finns skillnader mellan stad och land och mellan killar och tjejer. Tjejer som bor på landsbygden fokuserar mera på barn än dem i storstäderna. Tjejer i storstäderna däremot drömmer mera om att göra karriär och är mer äventyrslystna. Medan killarna är mer inställda på kändisskap, att bli rika, bli egna företagare och göra föräldrarna stola.
Men att tonåringarna helst av allt vill bli kändisar, som det ibland har sagts, stämmer inte längre. I den här undersökningen var det enbart 10 procent av tjejerna som ville bli kända. Bland pojkarna var siffran något högre. 16 procent hade sådana ambitioner.
Samtidigt som bra jobb är betydelsefullt för unga, skapar detta en baksida. Hela 60 procent av ungdomarna kände sig oroliga för arbetslöshet. Det var deras största mardröm. Och hela 50 procent av tjejerna oroade sig för att de skulle bli fattiga. Troligt är att lågkonjunkturen haft inverkan. Datainsamlingen gjordes under hösten 2008.
Men ändå var det verkligen ingen generell pessimism som präglade svaren. Hela 73 procent ser ljust på sin egen framtid.
Utifrån framtidstro indelades ungdomarna i fyra grupper. Flest hamnade i gruppen sorglösa.
1. Sorglösa - de som varken oroar sig för sin egen eller samhällets framtid. Framtidstro stark. 36 procent hamnade i gruppen:
2. Ängsliga- oroar sig både för sin egen framtid och för samhällets. Har trots allt en ganska stark framtidstro. 30 procent hamnade i gruppen:
3. Engagerade - oroar sig inte för sin egen framtid men väl för samhällets. De är engagerade i föreningar och försöker påverka samhällsutvecklingen. Har mycket stor framtidstro. 17 procent hamnade i gruppen.
4. Otrygga - oroar sig för sin egen framtid men inte för samhällets. De är de mest ensamma och känner att de inte kan påverka sin situation. De har minst framtidstro av grupperna och är mest pessimistiska. 17 procent hamnade i gruppen.
Anna Kiefer förklarar vad som ger framtidstro.
- Det som särskilt bidrog till att skapa framtidstro hos ungdomarna var väl fungerande familjer, skolor och föreningsliv. Och det är något som politiker och beslutsfattare kan ha nytta av att veta när de ska bestämma vad de ska satsa på. Familj, skolor och föreningsliv borde ha högsta prioritet.
Vilken lärdom kan föräldrar dra?
- Att det är jätteviktigt att ha kontakt med sina barn och att veta hur de mår. Kanske ska de vara lite extra uppmärksamma på om barnen är modlösa eller ensamma, trots att vissa ju trivs med ensamhet. Men det är ändå de mest ensamma som har en mest pessimistisk framtidsbild och anser att de inte kan påverka samhällsutvecklingen.
Så jobbar vi med nyheter