Under arbetet med Millenniumboken ”Det som inte dödar oss” kontaktade David Lagercrantz flera experter för att få hjälp med Lisbeth Salanders hackande. Matematikern Andreas Strömbergsson träffade författaren på kafé Fågelsången.
– Han hade full koll på RSA-kryptot och på vad det innebär att faktorisera stora tal, säger Andreas Strömbergsson.
För det är just ett RSA-krypto som hackersnillet Salander vill knäcka i boken. Detta efter att ha kommit över topphemliga dokument från amerikanska NSA.
RSA-krypton är vanliga och använder två nycklar. En av dem är ett tal tillgängligt för alla, som gör att alla som kan tekniken kan kryptera en valfri text. Den andra nyckeln är hemlig.
– Så om man får en krypterad text och vill förstå den är det omöjligt, säger Andreas Strömbergsson.
För att göra det behöver man hitta de två primtal som multiplicerade med varandra bildar den kända nyckeln. Klart knepigt, särskilt när nyckeltalet har flera hundra eller rentav tusen siffror.
– Även om du har en superdator är det i princip omöjligt idag, säger Andreas Strömbergsson.
Men Lisbeth Salander är ett geni och i fiktionens värld är allt möjligt. Så även om Andreas Strömbergsson inte behövde knäcka superkoden kunde han ge Lagercrantz tips på lämpliga ord för att låta karaktären tänka och prata om sitt hackande.
– Jag bara svarade på några frågor. Men det är positivt att prata om matte i media, en del tycker säkert att det är spännande, säger han.