När låten är slut stannar de och sätter sig längs väggen. På golvet ligger papper med siffror i en diagonal linje. Men numren ligger inte i rätt ordning. Det ska eleverna hjälpa till att lösa.
Sussie Nybacka, lärare på skolan, ställer sig framför ett av talen.
– Vad är mitten? frågar hon en av barnen.
– Det är 50 svarar, Jennifer Jawas.
På Sagaskolan finns många elever med utländsk bakgrund. Att undervisa utlandsfödda barn i matematik är en större utmaning än att undervisa barn födda i Sverige enligt Sussie Nybackas erfarenhet.
– Det finns många matematiska begrepp som vi lär oss när vi växer upp men som inte är självklara om man inte föds här, säger hon.
Idén om att använda dans i undervisningen kom från Maria Edin som är danspedagog på Kulturskolan i Sigtuna kommun. Hon såg möjligheterna att kombinera dans och språkinlärning.
Rektorn Eva Steene på Sagaskolan nappade på idén och pengar söktes från Skolverket. Projektet beviljade under två år.
– Det är många begrepp i matte, som till exempel sträcka, i mitten, bredvid. Begrepp som är också används parallellt i dans, säger Maria Edin.
Genom dansen har skolan lyckats fånga upp sådant som man annars missar i klassrummet. Under en danslek visade det sig till exempel att en elev inte visste vad ordet hörn betyder.
Men undervisning tar inte slut efter danspasset. I skolans matteverkstad och i klassrummet knyts övningarna samman. Och kombinationen har visat sig bli populär.
Under december hade skolan en luckdragning där barnen fick komma med önskningar. Mer matematik – löd barnens val. Sista låten för dagen Sona sona – en indisk låt - strömmar ur högtalaren.
Med snirkliga armgester och stora steg virvlar barnen omkring som om de vore huvudnumret i en indisk bollywoodmusikal. Energin är på topp.
Maria Edin är med och dansar. Hon tror att det är just glädjen som kommer att leda till bättre resultat i mattematik.
– Det är då man lär bäst. När hjärnan är glad, säger hon.