Matpriserna väntas stiga
Matpriserna väntas stiga i höst. Det beror bland annat på en ökad efterfrågan på spannmåls- och mejeriprodukter från Asien.
Foto: Pelle Johansson
Livsmedelsföretagen och leverantörerna ligger just nu i startgroparna inför de förhandlingar som ska bestämma priset på olika livsmedel framöver. Några som redan nu aviserat att de vill ha mer betalt för sina varor är spannmåls- och mejeriföretagen. De eventuella prisökningarna skulle då bland annat gälla bröd och ost och i ett senare skede även andra produkter som cremefraiche, ströbröd och smör.
- Det vore naivt att tro att vi inte kommer att behöva höja priserna på vissa varor i höst med tanke på hur världsmarknadspriserna för olika produkter ser ut i dagsläget, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige.
Även informationschefen på Axfood som äger Hemköp och Willys, Ingmar Kroon, har insett att prisökningar är att vänta framöver, men kan inte säga när de väntas komma eller ungefär hur stora de beräknas bli.
Det är bland annat sommarvädret i Europa - torka i de södra delarna och regn i de norra delarna, som resulterat i dåliga skördar för spannmålsbönderna. Även den stora spannmålsexportören Australien har haft en tuff säsong och har minskat exporten med drygt 30 procent hittills i år.
Samtidigt har också efterfrågan på spannmåls- och mejeriprodukter ökat dramatiskt det senaste året från tidigare u-länder med stora befolkningar, som Kina och Indien.
- Mattraditionerna i väst har fått ett allt större fäste i Asien, vilket gör att efterfrågan på spannmål och mejeriprodukter har ökat enormt mycket, säger Mikael Jeppsson på Lantmännen lantbruk och fortsätter:
- Problemet uppstår då antalet producenter inte ökar i lika snabb takt.
Även köttmarknaden drabbas av det stigande priset på spannmål. Grisbönderna, som till stor del föder upp sina djur på spannmål, får ökade kostnader och säljer därför köttet dyrare. Grisproducenterna har aviserat om höjningar på drygt tio procent för att klara foderkostnaderna, vilket innebär att dagens avräkningspris på 12.50 kronor per kilo måste höjas med minst 1.50 kronor.
- Men priset på nötkött kommer sannolikt inte att bli särskilt mycket högre, det är inte lika känsligt för prisökningar eftersom nötkreaturen också föds upp på hö och ensilage, säger Åke Rutegård, vd för branschorganisationen Kött och charkföretagen.
Men han menar ändå att trenden går mot ökade priser på kött. Mycket beror på att efterfrågan är större än den volym producenterna kan leverera.
- En intressant ny aktör på marknaden är Brasilien som börjat utveckla en enorm export av kött det senaste året. Framtiden får utvisa vad det kan betyda för köttpriset framöver, säger han.
En annan orsak till leverantörernas ökande kostnader är högre utgifter för transporter; drivmedel och tullar. Enligt Magnus Frisk tar förhandlarna ibland hänsyn till argument som dessa, men ofta uppmanas leverantörerna rationalisera eller effektivisera transporterna i stället.
I Uppsala är det svårt att få de lokala handlarna att prata om eventuella prishöjningar. De flesta UNT ringt upp menar att de kommer att göra allt för att förhindra prishöjningar, men vill inte vidare kommentera de höjda råvaruprisernas eventuella effekter. Gabriel Purbe som är butikschef på ICA Maxi i Stenhagen, menar dock att han redan märkt av en del av prishöjningen genom att butikens bageri aviserat att mjölpriset gått upp. Men enligt Gabriel Purbe är det svårt att höja priset på basvaror eftersom kunderna värdesätter låga priser på dem.
- Det är svårt att säga hur prisläget blir framöver. Vi konkurrenter tittar mycket på varandra. Men samtidigt som vi inte vill höja, kanske det blir nödvändigt, vi måste ju ha våra marginaler, säger han.
Agneta Dreber, vd för Livsmedelsföretagens organisation anser inte att handlarna borde behöva höja priserna för kunderna på grund av den stora lönsamheten handlarna redan har.
- De borde kunna hålla igen för prisökningar. Ska livsmedelsproducenterna i Sverige långsiktigt kunna satsa på kvalitet och produktförnyelse måste de kunna ta betalt för detta. Därför är det orimligt att handeln fortsätter att så ensidigt fokusera på priset, säger hon.
Cecilia Giertta, kommunikations direktör på Axfood, vill inte kommentera Agneta Drebers uppfattning.
- Vi diskuterar dagligen priser med våra leverantörer och det är de som styr priserna på marknaden. Men vi förhandlar med våra leverantörer, inte med Agneta Dreber, säger hon.
UNT har sökt ICA:s vd Kenneth Bengtsson för en kommentar, dock utan framgång. Men företagets pressekreterare, Staffan Ekengren håller inte med Agneta Dreber.
- Den uppfattningen får stå för henne. Vi tycker inte likadant. Vissa ICA handlare har stor lönsamhet, andra har det inte, det varierar mycket, säger han.
Fotnot: Artikeln är den första i serie på fyra avsnitt
Så jobbar vi med nyheter