Men höga priser på världsmarknaden behöver inte betyda att matpriserna rusar i höjden för svenska livsmedelskonsumenter.
Det FN talar om är råvarupriser. Ungefär hälften av de livsmedel vi konsumerar importeras och mycket av det är processat på ett eller annat sätt. Att höjda råvarupriser inte slår igenom omedelbart på den svenska matmarknaden kan bero på att svenska handlare sitter på gamla kontrakt med sina leverantörer.
– Men får de stora råvaruproducenterna, som till exempel veteproducenterna i Ryssland, fortsatta problem kan det märkas också på matpriserna i Sverige så småningom. Dessutom gäller leverantörernas kontrakt ännu med de stora dagligvaruhandlarna. Det är när dessa ska omförhandlas som det kan bli prisförändringar säger Tomas Svaton, vd för branschorganet Svensk dagligvaruhandel.
Han menar att vissa varugrupper har ökat dramatiskt i pris som exempelvis kaffe och choklad. Men samtidigt har också den svenska kronan stärkt i förhållande till euron och det har i viss mån kompenserat prisökningen på dessa råvaror.
Priserna på så kallade bondeprodukter i Sverige, kött och mejerivaror, har också varit utsatta för extra påfrestningar i spåren av höjda världsmarknadspriser.
Enligt Tomas Svaton har en del förhandlingar mellan leverantörer och handlare varit besvärliga under året och han berättar att Coop har stängt av vissa medan ICA har haft extra utdragna förhandlingar med några leverantörer.
Experter på prisutveckling ser just nu att svängningarna på råvarumarknaden blir allt kraftigare.
– Fram emot december kan man nog ändå se att matpriserna har ökat med ett par procent, i synnerhet om kronan försvagas, säger Tomas Svaton.
När jag berättar om de små prisskillnaderna mellan de stora livsmedelskedjorna i Uppsala är han inte ett dugg förvånad.
– Marknadens aktörer blir allt duktigare på att parera svängningarna och det skapar stabilitet ut i nästa led, det vill säga ute i handeln. Handlarna har också järnkoll på varandra med matspioner i varandras butiker.