Kraven på utbildning knyts till godkännandet av verksamheten. I praktiken betyder det att matställen där personalen inte genomgått de obligatoriska hygienutbildningarna inte godkänns och verksamheten kan då begränsas.
Livsmedelsverkets förslag till skärpta utbildningskrav, överlämnas i dag, onsdag, till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.
De nya reglerna införs vid 1 juli 2007 och fram till 31 december har kommuner, landsting och företag på sig att se till att all personal har rätt utbildning. Därefter ska företagarna kunna visa papper på att personalen har baskompetens i mathygien.
— Det som är bra med förslaget är att det blir tydligt att de som jobbar med livsmedel måste ha grundläggande kunskaper med tanke på de risker som finns i verksamheten, säger Inger Andersson, generaldirektör för Livsmedelsverket.
Årligen matförgiftas flera hundra tusen personer i Sverige. Livsmedelsverket menar att den huvudsakliga anledningen till att människor blir sjuka är bristande kompetens och dåliga eller obefintliga rutiner.
Redan i dag finns det i lagstiftningen krav på att personalen ska ha utbildning. Däremot finns inga regler om minimikompetens.
Livsmedelsverket vill att alla som jobbar med mat ska genomgå en basutbildning i livsmedelshygien om åtta timmar. Personer som har ansvar för att göra så kallade riskanalyser för verksamheten ska dessutom genomgå en tvådagars utbildning i de så kallade HACCP-principerna. För att bli godkänd måste man klara ett prov med hygienfrågor.
— Personer som redan har en grundutbildning, som kockar, behöver inte genomgå utbildningen utan kan lämna in ett utbildningsintyg som inspektörerna kan ta del av vid en inspektion, säger Inger Andersson.
Livsmedelsverket vill också ansvara för att godkänna de som ska ge kurser i livsmedelshygien. Uppskattningsvis 43000 personer företagare eller andra ansvariga för verksamheten saknar utbildning i HACCP, och 250 000 personer som är verksamma i livsmedelsbranschen har ingen grundutbildning i livsmedelshygien.
De enda grupperna som undantas från utbildningskravet är primärproducenter, det vill säga bönder och personer som enbart hanterar förpackad glass.
För kommunerna som har ansvaret för de flesta av landets 52 000 livsmedelsanläggningar innebär förslaget inledningsvis mer arbete eftersom man ska bedöma om utbildningar och den skriftliga dokumentationen uppfyller kraven. Det senare är diplom och intyg, och av dessa ska det framgå att de motsvarar de föreskrivna miniminivåerna.
- Det är viktigt att skärpa kraven och underlätta för inspektörerna. Med vårt förslag tror vi att man förbättra efterlevnaden av reglerna i och med att alla som hanterar livsmedel ska ha baskunskaper om livsmedelshygien, säger Inger Andersson.
Livsmedelsverket räknar med att totalkostnaden för de nödvändiga utbildningssatsningarna kommer att kosta livsmedelsbranschen 726 miljoner kronor fram till 1 januari 2010.
Fotnot: HACCP är ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för att säkerställa att mat inte är skadlig för hälsan.
Lägre samhällskostnader
De årliga samhällskostnaderna för matförgiftningar beräknas ligga mellan 365 och 720 miljoner kronor. En stor del av kostnaderna utgörs av vårdkostnader och sjukskrivningar.
Livsmedelsverket menar att om de nu föreslagna utbildningarna innebär att antalet matförgiftningarna minskas med tio procent skulle samhället årligen spara mellan 45 och 90 miljoner kronor.
Många saknar utbildning
Exempel på innehåll i basutbildningen
Temperaturens betydelse för livsmedlets kvalitet och hållbarhet.
Hantering av arbetsbänkar och skärbräden. Man ska se till att hålla isär hantering av rotfrukter/grönsaker och färskt kött.
Förstå vikten av kontrollprogram för att identifiera faror. Kunna föra loggbok för att gå kunna spåra vissa livsmedel bakåt i kedjan.