Elever hamnar i kläm i skolvalet

I det pågående skolvalet finns inga bra val, enligt Annika Carlborg, mamma till Matilda som ska välja högstadieskola. "Det finns ingen naturlig fortsättning för eleverna vid Johannesbäcksskolan", säger hon.

Annika Carlborg med dottern Matilda (i mitten) och hennes kompis Viola Almqvist funderar på skolvalet. "Alla pratar bra om sin skola på informationsträffarna. Men jag vill bara att vi kan hamna i samma klass och inte gå estetisk som de har på Nannaskolan", säger Matilda Carlborg.

Annika Carlborg med dottern Matilda (i mitten) och hennes kompis Viola Almqvist funderar på skolvalet. "Alla pratar bra om sin skola på informationsträffarna. Men jag vill bara att vi kan hamna i samma klass och inte gå estetisk som de har på Nannaskolan", säger Matilda Carlborg.

Foto: Johan Heimer

Uppsala2025-01-24 05:00

Nyheten i korthet

  • Det pågående skolvalet i Uppsala lämnar många elever och föräldrar frustrerade, då det saknas naturliga övergångar mellan skolor och klasser splittras.
  • Annika Carlborg, mamma till en elev, kritiserar det "spretiga" skolsystemet och bristen på information från kommunen.
  • Grundskolechef Erik Ojala medger att det är omöjligt att garantera en naturlig övergång för alla elever, men betonar rektorers behov av att organisera skolor effektivt.

Totalt 4 500 elever omfattas av det pågående skolvalet. Antingen för att barnen ska börja i förskoleklass eller för att skolan de går i inte har högre årskurser. Men det spretiga skolsystemet i Uppsala gör att många klasser splittras när det är dags att gå vidare, eftersom det inte finns någon skola där alla får plats tillsammans.

– Vi trodde att vi kunde välja Palmbladsskolan som ligger bäst till geografiskt. Men på ett informationsmöte fick vi veta att de inte tar in några elever alls i årskurs 7, säger Annika Carlborg, som bor i Östra Sala backe och vars dotter Matilda går i årskurs 6 på Johannesbäcksskolan.

Hon tycker att informationen från kommunen varit knapphändig inför skolvalet.

– Det finns ingen naturlig fortsättning för dem som går på Johannesbäcksskolan. Det är en F–6-skola. För att få plats på Palmbladsskolan skulle man ha sökt in redan till årskurs 6, men det blir inte bra att byta för tidigt, säger Annika Carlborg.

Nannaskolan är den högstadieskola i närheten som har flest lediga platser i årskurs 7. Men just nu lutar det åt Gränbyskolan, där det ser ut som att det är störst chans att klasskompisarna kan få plats tillsammans.

– Vi vill bara hamna i samma klass. Och jag vill inte gå estetisk som de har på Nannaskolan, säger dottern Matilda Carlborg och får medhåll av kompisen Viola Almqvist.

undefined
Gränbyskolan är en skola där det finns lediga platser i både årskurs 6 och årskurs 7.

Mamma Annika är kluven inför valet.

–Jag vet att det är en del bråk på skolan i Gränby, men samtidigt innebär det också att de har extraresurser och personalen verkar jättebra. Det kanske är bra att våra barn som har trygg uppväxt hamnar där, samtidigt som det kan vara bra för dem att se att det finns barn som haft en annan uppväxt, säger hon.

Men hon är skeptisk till att man i många fall måste tänka strategiskt och kanske välja att byta från skolan man går ett år tidigare för att få plats på den högstadieskola som passar bäst.

– Man kan fråga sig om det är ett fritt skolval när man måste tänka strategiskt för att komma in på sitt förstahandsval. I vårt fall är det lite tur att Gränbyskolan inte är så omtyckt så att det går att komma in om man vill gå med en kompis. Det är värre i andra delar av stan, säger Annika Carlborg.

undefined
Nannaskolan, som är den enda skolan i närområdet som tar in flera parallellklasser till årskurs 7, har en estetisk profil. Och det passar inte Matilda Carlborg.

För familjerna som ska välja skola till barnen finns det fler fallgropar att ta hänsyn till i den urvalsmodell som kommunen använder.

Den så kallade relativa närhetsprincipen utgår från avståndet till den önskade skolan som jämförs med avståndet till den närmaste skolan, oavsett om det finns plats på skolan eller inte. Det innebär för eleverna i Sala backe att de får ett sämre utgångsläge när de söker till andra högstadieskolor. De har Palmbladsskolan som sin jämförelseskola i skolvalet till högstadiet, trots att det inte finns några lediga platser där. Det innebär att de hamnar längre ner i urvalet till den sökta skolan.

Liknande effekter finns i flera andra områden i Uppsala.

Erik Ojala, grundskolechef, säger att det är omöjligt att planera så att det alltid finns en naturlig fortsättning från varje skola.

– Vi kan aldrig garantera att alla elever från till exempel en F–6-skola får plats på en viss högstadieskola. Det kan komma elever från annat håll som går före, säger han.

Men varför ser ni inte till att man har utrymme för en extra parallell på skolorna i närområdet?

– Beroende på hur förutsättningarna ser ut så måste rektorn ha möjlighet att organisera skolan på ett bra sätt. Palmbladsskolan påverkas av att de fått distansutbildning också, säger Erik Ojala.

Skolval till höstterminen

Skolvalet pågår mellan den 13 och 31 januari. Totalt är det 4 526 elever som ska söka skolplats i årets skolval, antingen för att de ska börja i förskoleklass till hösten eller för att skolan de går på inte har högre årskurser.

Valet till förskoleklassen omfattar 2 617 elever. Till årskurs 4 är det 284 som ska söka plats, till årskurs 6 är det 912 och till årskurs 7 är det 713.

Det är också möjligt att byta skola i samband med skolvalet genom att göra ett nytt skolval. Ansökan om skolbyten gäller också till höstterminen 2025 och behandlas på samma sätt som det ordinarie skolvalet i urvalsprocessen.

Besked om resultatet i skolvalet kommer senare under våren.

unt.se kan du läsa mer om hur många platser det finns på de olika grundskolorna i Uppsala.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!