Totalt 4 500 elever omfattas av det pågående skolvalet. Antingen för att barnen ska börja i förskoleklass eller för att skolan de går i inte har högre årskurser. Men det spretiga skolsystemet i Uppsala gör att många klasser splittras när det är dags att gå vidare, eftersom det inte finns någon skola där alla får plats tillsammans.
– Vi trodde att vi kunde välja Palmbladsskolan som ligger bäst till geografiskt. Men på ett informationsmöte fick vi veta att de inte tar in några elever alls i årskurs 7, säger Annika Carlborg, som bor i Östra Sala backe och vars dotter Matilda går i årskurs 6 på Johannesbäcksskolan.
Hon tycker att informationen från kommunen varit knapphändig inför skolvalet.
– Det finns ingen naturlig fortsättning för dem som går på Johannesbäcksskolan. Det är en F–6-skola. För att få plats på Palmbladsskolan skulle man ha sökt in redan till årskurs 6, men det blir inte bra att byta för tidigt, säger Annika Carlborg.
Nannaskolan är den högstadieskola i närheten som har flest lediga platser i årskurs 7. Men just nu lutar det åt Gränbyskolan, där det ser ut som att det är störst chans att klasskompisarna kan få plats tillsammans.
– Vi vill bara hamna i samma klass. Och jag vill inte gå estetisk som de har på Nannaskolan, säger dottern Matilda Carlborg och får medhåll av kompisen Viola Almqvist.
Mamma Annika är kluven inför valet.
–Jag vet att det är en del bråk på skolan i Gränby, men samtidigt innebär det också att de har extraresurser och personalen verkar jättebra. Det kanske är bra att våra barn som har trygg uppväxt hamnar där, samtidigt som det kan vara bra för dem att se att det finns barn som haft en annan uppväxt, säger hon.
Men hon är skeptisk till att man i många fall måste tänka strategiskt och kanske välja att byta från skolan man går ett år tidigare för att få plats på den högstadieskola som passar bäst.
– Man kan fråga sig om det är ett fritt skolval när man måste tänka strategiskt för att komma in på sitt förstahandsval. I vårt fall är det lite tur att Gränbyskolan inte är så omtyckt så att det går att komma in om man vill gå med en kompis. Det är värre i andra delar av stan, säger Annika Carlborg.
För familjerna som ska välja skola till barnen finns det fler fallgropar att ta hänsyn till i den urvalsmodell som kommunen använder.
Den så kallade relativa närhetsprincipen utgår från avståndet till den önskade skolan som jämförs med avståndet till den närmaste skolan, oavsett om det finns plats på skolan eller inte. Det innebär för eleverna i Sala backe att de får ett sämre utgångsläge när de söker till andra högstadieskolor. De har Palmbladsskolan som sin jämförelseskola i skolvalet till högstadiet, trots att det inte finns några lediga platser där. Det innebär att de hamnar längre ner i urvalet till den sökta skolan.
Liknande effekter finns i flera andra områden i Uppsala.
Erik Ojala, grundskolechef, säger att det är omöjligt att planera så att det alltid finns en naturlig fortsättning från varje skola.
– Vi kan aldrig garantera att alla elever från till exempel en F–6-skola får plats på en viss högstadieskola. Det kan komma elever från annat håll som går före, säger han.
Men varför ser ni inte till att man har utrymme för en extra parallell på skolorna i närområdet?
– Beroende på hur förutsättningarna ser ut så måste rektorn ha möjlighet att organisera skolan på ett bra sätt. Palmbladsskolan påverkas av att de fått distansutbildning också, säger Erik Ojala.