Richard Tellström är mathistorikern som började sin yrkesbana som politisk analytiker med egen konsultfirma. Han är idag 61 år och har bott i Uppsala i 25 år och ute i det lilla samhället Spångtorp i Funbo sedan 2004. Han har hunnit vara med i stora tv-produktioner såsom "Historieätarna" och "Landet brunsås" på SVT och skrivit flera böcker om måltidshistoria. Han menar att det är lätt att tro att det är själva maten han intresserar sig för, men det är egentligen något annat som fick honom att fastna i matvärlden.
– Man kan säga att jag är kulturforskare, maten är mitt område. Inte omvänt. Jag är ute efter vad som rör sig i folks huvuden. Varför tycker folk som de gör om mat? Varför ändrar de sig ibland? Varför äter du på ett sätt just nu som skiljer sig från hur du åt för 15 år sedan? Sådana saker har jag alltid fascinerats av, säger Richard Tellström.
Att det till slut skulle bli mat han arbetar med menar han var förutbestämt. Redan som liten var han väldigt intresserad av hur mat smakar och hur maten kan vara så olika beroende på var man är eller vem som lagar den. Han växte upp i Sollefteå på 60-talet och eftersom dagis inte fanns än så var Richard dagbarn hos olika kvinnor som lagade mat åt honom. Redan där väcktes hans stora matintresse.
– Jag kommer från arbetarklass och var dagbarn hos en borgerlig kvinna som lagade fantastisk mat. Sammankokta buljonger, helt kött, hel fisk, såser. Förrätt, varmrätt, efterrätt var det alltid. Det var det inte hemma hos oss. För mig blev det känslan av något som pågår. Jag fick en aning om att det här är något alldeles extra. Där startade intresset för mig.
Det dröjde dock länge, långt in i arbetslivet, innan han gjorde sitt avtryck på den svenska matscenen.
– Jag fick 40-årskris. Det kommer du också hamna i. Jag ifrågasatte vad jag sysslade med. Vad är min livsgärning? Jag hade jobbat med politiska analyser i 15 år och insåg att det inte var jag. Jag kunde inte fortsätta så in i pensionskaklet. Jag tjänade förvisso pengar och hade konsultbolag med en kompanjon. Men det var något som skavde.
Han bytte således bana helt och hållet, mitt i livet. Det han då valde att syssla med var på intet sätt obekant. Han börjar forska i måltidskunskap.
– Jag insåg att jag var tvungen att återvända till mig själv. Då dök en doktorandtjänst upp på Grythyttan i Örebro. Jag blev erbjuden den. Där svängde mitt liv 90 grader. Jag tog med mig kunskapen jag har förvärvat som politisk analytiker in i forskningen.
Han menar dock att det inte innebar någon drastisk förändring när det kom till själva arbetssättet.
– Det är ganska likartat. Man lägger pussel, man vill se mönster. Man vill få ihop bitar som inte går ihop. Det är därför man kickar på synapserna mellan hjärnhalvorna. Någon gång om året slår blixten ner, säger Richard Tellström.
Han skrev sin avhandling i måltidskunskap mellan 2002 och 2006. Året därpå, 2007, fick han ett samtal som förändrar livet för Richard. Han tog steget in i tv-världen och skrev både manus och medverkade i stora tv-satsningar såsom till exempel "Historieätarna" och "Landet brunsås" i Sveriges Television.
– Lotta Lundgren ringde. Hon hade varit i kontakt med några olika mathistoriska akademiker men ingen ville vara med i tv för där får man inte prata till punkt. Men som gammal konsult sa jag ”det skulle jag nog kunna göra”. Jag hade ingen aning om vad det innebar, men jag tackade ja av reflex.
Själva tv-medverkan ser han tillbaka på med glädje. I hans vanliga liv med forskningen skriver han sig till förståelse. I tv-mediet råder andra regler.
– Det var oerhört lärorikt. Jag var orolig i början. Jag vet inte hur man gör tv, tänkte jag. Jag upptäckte dock att jag kom längre i mitt tänkande genom att tvingas komprimera för tv-formatet. Jag blev duktigare på att skapa de bärande tankelinjerna. Att bättre fatta vad essensen är av det jag vill berätta, säger Richard Tellström.
Han är idag sedd som en av de främsta experterna i Sverige på matkultur och mathistoria trots att han bara ägnat en tredjedel av sitt liv åt det. Visst har det legat hårt arbete bakom att komma dit han är men många av de möjligheter han har hoppat på menar han bara har ramlat ner framför honom.
– Det är något som har kännetecknat mitt liv. Det är inte så enkelt som att jag har valt dessa saker. Livet har gång på gång erbjudit mig att göra dessa saker, som tv-uppdragen, och jag har tackat ja. Jag kan inte säga att jag har haft den här drömmen om att bli mathistoriker. Livet har bjudit på 90-graderssvängar.
Richard pratar gärna och länge om de olika mattrender som råder i Sverige. Om hur sill och snaps är vårt främsta festuttryck och att svensken älskar crème fraîche-geggor och dieter. Han pratar också om våra olika mathögtider – och snart är det dags för den största mathögtiden av dem alla, julen.
– Julmåltiden bygger på historisk kontinuitet. Den bygger på förra årets jul. Om inte caesarsallad fanns förra året så är sannolikheten att det inte kommer in i år heller. Man kan inte byta hur man vill, säger Richard Tellström.
Han menar att julen, i egenskap av mathögtid, står sig stark mot trender. Det rör sig men ganska långsamt. Han pratar i huvudsak om tre stora skiften för julbordet. Först på sent 1800-tal, när allmogens julslaktbord gifte sig med borgerlighetens smörgåsbord och julskinkan föds. Nästa skifte sker under mellankrigstiden när julbordet börjar serveras på restaurang. Här tillkommer fler sillsorter, majonnässallader och ägghalvorna. Sedan följer 68-rörelsens studentrevolt.
– Studentrevolten bidrar till att skapa det stora julbordet som man äter från ena änden till den andra. Alla som vill ha något nytt har rätt till det. Det är inte konvention som gäller utan om jag vill ha något nytt så ska det med. Då växer julbordet.
Denna utveckling fortgår enligt Richard ända tills pandemin bryter ut.
– Där blir det tvärnit. Då firar inte folk jul med sina släktgemenskaper längre utan det skärs ner till kärnfamiljen. En kärna av rätter överlever. Och vilka som blir kvar till julen 2021, det får vi se snart. Det kan bli så att vi återgår till julen 2019. Det kan också vara så att julbordet har skakats så permanent i sin grund av pandemin att vi har en ny typ av jul.