"Måste vara kreativ"

Nu är barnen på dagis och Thomas Fogdö befinner sig i en modern trerummare på Uppsala slott där han driver sitt föreläsningsföretag vilket också tar mycket tid. Precis som för alla nyblivna föräldrar uppstår utmanande situationer i vardagen, men Thomas Fogdö är bestämd när han menar att allt går att lösa.
– Det är enkelt för mig att vara funktionshindrad förälder därför att det inte finns några alternativ. Jag älskar mina barn och man hittar alltid lösningar. Men det är klart att man ibland önskar att det kunde vara lättare, på samma sätt som man önskar att man slapp sitta i rullstol, säger han.

Det var under en träning i Åre 1995 som den före detta slalomstjärnan Thomas Fogdö bröt ryggen och blev rullstolsburen. I dag arbetar han som föreläsare och lär andra människor att handskas med motgångar.

Han och frun Anna kommer ofta på lösningar för att förenkla livet med barnen. Det kan handla om att köpa en ny och större bil för att Thomas ska få in alla tre barnen i baksätet då han skjutsar dem till dagis. Eller att byta ut det vanliga skötbordet som var för högt, mot ett skrivbord. I stället för en vanlig bärsele använder han en halsduk som hans mamma har sytt fast ett kardborrband på.
– Man får försöka hela tiden. Det går ju inte att strunta i ett barn som det går att strunta i annat då man stöter på hinder, säger Thomas.

Döttrarna har redan börjat anpassa sig efter att deras pappa sitter i rullstol, de placerar sig på ett sådant sätt att han lätt kan lyfta upp dem från golvet.
– Jag vill vara en bra pappa, det är huvudsaken. Jag kommer inte att kunna sparka boll med mina barn men kan förhoppningsvis ge dem andra värdefulla delar.

Thomas Fogdö menar att funktionshindrade föräldrar inte uppmärksammas i samhället vilket skapar en kunskapsbrist kring deras behov.
– Jag önskar att det fanns en erfarenhetsbank där föräldrar med funktionshinder kan dela med sig av tips och råd, säger han.

Han menar att vissa situationer enkelt skulle kunna lösas med bättre kunskap. Som att ha välplogade vägar fram till dagis så att han ska kunna lämna sina barn själv, eller att i högre grad anpassa sjukhuslokaler för rullstolsburna personer. 
– Jag kan bli upprörd över att vi föräldrar i den här situationen verkligen försöker hitta kreativa lösningar, men att vi hela tiden stöter på motstånd hos människor som inte verkar vilja skapa förändringar.