En patient som dött av hjärtstillestånd efter åtta timmars väntan på akuten.
Patienter som har fått ligga i flera timmar i sin egen avföring och urin.
De här är saker som framkom i den granskning som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, gjort av Akademiska sjukhuset och som UNT nyligen berättat om.
För att råda bot på de akuta problemen på akuten har en ny modell införts där vårdavdelningarna ute på Akademiska sjukhuset efter storlek ska ta emot patienter från akuten. Det handlar alltså inte om vilka avdelningar som har vårdplatser tillgängliga, utan att de patienter som väntar på akuten fördelas i tur och ordning efter avdelningarnas storlek.
Så här gräver sig sjukhuset ännu djupare ner i krisen, eftersom avdelningar oavsett bemanning, vårdtyngd eller redan befintliga överbeläggningar ska ta emot patienterna från akuten. Det menar en chef på en av sjukhusets avdelningar som har vänt sig till UNT för att larma om modellens konsekvenser.
Hänsyn tas inte heller till om det faktiskt finns fysisk plats på avdelningen.
– Det gör att patienter ligger överallt i korridorerna, utan tillgång till avskildhet eller hygienutrymmen, vilket gör det svårt för oss att hålla sekretess- och hygienregler, säger chefen.
Modellen är införd sedan ett par veckor. Redan märks konsekvenserna.
– Vi har vid flera tillfällen tvingats avboka behandlingar, säger chefen, som befarar att arbetsmiljön ute på avdelningarna riskerar att bli så dålig att personal kan komma att välja andra jobb:
– Vi chefer och de fackliga har flera gånger tagit upp att detta arbetssätt riskerar att medföra att personalen inte kan bedriva patientsäker vård, samt risk för sjukskrivningar och massuppsägningar.
Både Vårdförbundet och läkarfacket delar farhågan om riskerna.
– Ledningen är ganska desperat. Men nu försämras arbetsmiljön och patientsäkerheten. Det här skulle kunna avhjälpa akuten på kort sikt, men är ingen långsiktig lösning, säger Vårdförbundets ordförande Kristian Hjertén.
Inget av facken har vid samverkan med arbetsgivaren förklarat sig oenigt om den nya modellen. Rent krasst är dock stor kris på akuten eller lite mindre kris på flera avdelningar som att välja mellan pest och kolera. Det menar Tomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för läkarfacket.
– Nu ville sjukhusledningen göra så här. Man har gjort en formellt korrekt process med riskbedömningar och då vill vi inte sätta oss emot. Men det här är inte en långsiktig lösning, säger han.
Sjukhusledningen spelar högt. Modellen kan betala sig på kort sikt, men stå vården dyrt på längre, menar skyddsombudet.
– Klinikerna kommer att uppleva att de kommer i kläm. Man kan inte både hålla siffrorna uppe på prioriterad kirurgi och ta emot fler patienter från akuten. Det finns ett inslag av gambling här, säger Tomas Haapaniemi.
Det som egentligen krävs, menar båda facken, är bättre villkor för personal vad gäller lön och andra förutsättningar.
Enligt Region Uppsalas hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler ligger det nya arbetssättet helt i linje med vad många andra sjukhus testar.
– Men vi måste naturligtvis följa upp det här för att se om oron för hur det slår är befogad, säger han.
Är ni i ledningen desperata?
– Nej, det är vi inte. Men det här med vårdplatser är inte är så lätt. Nu vill vi prova den här modellen.