I Västmanlands län samt i uppländska kommuner som Enköping och Heby återvinns ungefär 60 procent av allt matavfall. I Uppsala kommun samlar vi bara in 40 procent. Resten sorteras felaktigt som brännbart material.
Emma Wallrup sitter i kommunstyrelsen för Vänsterpartiet. Hon har bland annat skrivit en motion där hon föreslår att Uppsala ska börja samla avfallet i papperspåsar i stället för i plastpåsar.
– Papperspåsar har en pedagogisk funktion. De flesta vill inte gärna slänga plast i papperspåsar, säger hon.
I motionen framhåller Emma Wallrup också Knivsta som ett föredöme, bland annat därför att man där har gett samtliga hushåll ett sorteringsset med papperspåsar och hållare.
På Uppsala vatten och avfall är man än så länge avvaktande inför idén att införa särskilda påsar för avfallet.
– Det skulle tveklöst kosta mycket pengar att genomföra ett sådant projekt och det finns nackdelar med papperspåsar också. Först vill vi se hur vårt pågående pilotprojekt i Gottsunda faller ut, säger Michael Persson, avfallschef på Uppsala vatten.
Genom att knacka dörr hos samtliga hushåll i Gottsunda, sätta upp planscher och prata i skolorna vill Uppsala vatten bland annat informera om vilken nytta avfallssorteringen faktiskt gör.
– Åtta kilo matavfall kan omvandlas till en kubikmeter biogas som i sin tur motsvarar en liter diesel som man kan köra knappt två mil på. Det är den sortens pedagogiska jämförelser som vi gör, berättar Michael Persson.
Ordföranden i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala, Urban Wästljung (FP) är mycket positiv till Uppsala vattens informationssatsning, men han påpekar samtidigt att det på lång sikt inte räcker med att sortera matavfallet rätt.
– Vi måste också minska mängden mat som slängs över huvud taget. Det är en global fråga. Det är inte rimligt att nästan hälften av all mat som produceras hamnar i soporna. Så ser det ut både i i-länder och i u-länder, förklarar han.
Hur kan vi göra för att minska matavfallet?
– Det är egentligen inget jag ska lägga mig i som arbetar med tillsynen av avfallshanteringen. Det är främst en uppgift för dem som arbetar operativt med exempelvis kostfrågor, men vi i kommunen bör kunna gå i frontlinjen för det arbetet, säger Urban Wästljung.
I vissa kommuner har man valt att ge invånarna påsar med olika färger för olika typer av avfall, för att på sätt öka andelen som sorteras rätt. Urban Wästljung är dock inte helt positiv till det.
– Då låter man folk lägga alla påsar i samma kärl och så sker sorteringen i stället i ett senare led i hanteringen. Jag tror att det är bättre att uppmana människor att göra rätt från början.
Emma Wallrup ser avfallssorteringen som en del i ett större sammanhang och hon vill slå ett slag för termen cirkulär ekonomi, något hon vill ska genomsyra hela samhället i framtiden.
– Cirkulär ekonomi handlar om att alla resurser i samhället ska cirkulera och att man på sikt inte ska ha något avfall alls, säger hon.
Uppsala är den enda kommunen i Sverige som fortfarande använder vanliga plastpåsar för matavfall. Även om det råder delade meningar om hur det ska gå till så är de flesta överens om att andelen matavfall som sorteras måste upp i Uppsala.
– Absolut. Det ska bli spännande att se hur det går i Gottsunda. Det blir ett sorts kvitto för oss hur långt man kan komma med en massiv informationsinsats, säger Michael Persson på Uppsala vatten.