Maskinell rensning många fördelar
Räkna med färskare fisk i disken i framtiden. Företaget Exos från Uppsala har tagit fram en teknik som gör att lax kan rensas maskinellt direkt efter fångst. Det kan leda till att också fisktransporterna minskar.
Kari Kaljonen och Andres Tärnström.
Foto: Rolf Hamilton
- Totalt har vi väl gjort av med några hunda kilo, säger han.
Det är Kari som tagit fram tekniken, kompanjonen Anders Tärnströms ingenjörsbolag ATM har skapat en fungerande urbeningsmaskin. En prototyp står utmed väggen i den lilla verkstadslokalen i Boländerna. Drygt två meter lång och med det ganska oansenliga namnet Benplockare A320. Fullt utvecklad ska den plocka bort de små nervbenen som sitter i laxfiléernas tjockaste del. Dom har länge varit ett stort problem för fiskindustrin. Den som kan få bort nervbenen kan också leverera helt benfri, pinfärsk fisk till affärernas kyldiskar.
- Det är en ovanlighet i dag. Få vet att de flesta fiskfiléer som är helt benfria är minst tre dagar gamla, säger Anders Tärnström.
Alla ben måste nämligen tas bort senast inom åtta timmar efter fångst. Sedan blir fisken stel och går inte att rensa förrän efter ytterligare två dygn. I dag sker det för hand och det blir dyra fileer. Exos maskin klarar åttatimmarsgränsen och Kari Kaljonen och Anders Tärnström räknar med att ha ett första exemplar på marknaden till årsskiftet.
- Vi har kunder som är beredda att köpa när det finns en maskin och stående inbjudan från fiskförädlare som vill testa. Vi har redan gjort tester hos två och det har gått bra, säger de.
Förenklat har Kari Kaljonen utvecklat en sinnrik konstruktion av räfflade metallklaffar och plastskivor som griper tag i de små nervbenen, håller fast dem och drar ut dem. Det ser enkelt ut men är väldigt komplext.
- Jag har hållit på med tekniken sena slutet av 1980-talet. Det gäller att hitta ett grepp som inte är för kraftigt och som drar ut benet med en kraft som inte är för stor. Själva geometrin i konstruktionen är hemligheten och den är patenterad, säger han.
Exos är dock inte ensam på marknaden. Flera bolag i Norge och Danmark jobbar hårt för att få fram en urbeningsmaskin.
- Men ingen har kommit så långt som vi och kunnat visa en fungerande teknik. Vi hoppas bli först, säger Anders Tärnström.
Lyckas Exos med det så hägrar en marknad i miljardklassen. Anders Tärnström räknar med att fiskindustrin behöver tusentals urbeningsmaskiner. Varje maskin kostar runt en miljon kronor. Det ger snabbt en miljard och en till och kanske en till.
- Det är främst fiskodlare och förädlare som är kunder och det odlas mer lax än det viltfångas i dag. Bara Norge odlar 700 000 ton om året. Chile 600 000 ton. För minst hälften behövs urbeningsmaskiner, säger Anders Tärnström
Kari Kaljonen ser inte bara ekonomiska möjligheter utan också arbets- och miljömässiga.
- Mycket fisk transporteras i dag till låglöneländer som Kina för att benas ur och sedan tillbaka hit. Kan vi effektivisera produktionen mer så kan förädlingen ske här. Vi slipper transporterna, minskar behovet av kostsam lagerhållning och behåller jobben på hemmaplan. Den inhemska fiskförädlingen minskar i Norden i dag, säger han.
Även på hemmaplan tänker Exos grundare lokalt. Urbeningsmaskinerna ska tillverkas av två företag i Örbyhus norr om Uppsala.
- GSP Produktion och Aknes Mekaniska blir våra underleverantörer. Vi vill att tillverkningen stannar i Uppland och har redan skrivit kontrakt med dom, säger Anders Tärnström.
Det har tagit drygt två år och sex miljoner kronor att utveckla A302. Nu återstår bara sluttesterna. Men Exos är redan på väg mot nya mål; vitfisk, som torsk och kolja.
- Det är betydligt svårare. Vitfiskars ben är hårda som tändstickor och går lätt av. Att rensa vitfisk ger också mycket spill. Men vi har en patenterad teknik som vi hoppas både klarar urbeningen och minskar spillet. Grekiska fiskrenserier har redan hört av sig, säger Kari Kaljonen.
Så jobbar vi med nyheter