"Det är uppenbart att Putin inte förutsåg Ukrainas starka motstånd eller att västvärlden skulle stå så enat om sanktioner", säger forskaren Martin Kragh.
Svar just nu
Sällan har en bok varit så vältajmad. I förra veckan utkom Martin Kraghs bok "Det fallna imperiet" – en berättelse om Rysslands auktoritära utveckling och växande konfrontation med omvärlden. Och sålde slut direkt.
– Den landar ju i en exceptionell brytpunkt i europeisk nutidshistoria. Men Ryssland är ett land som på vissa sätt alltid är aktuellt. Vi har haft en rad uppmärksammade händelser de senaste åren som skapat oro, allt från Kriminvasionen 2014 till rysk inblandning i det amerikanska valet och förgiftningen av oppositionspolitikern Navalnyj, säger Martin Kragh, docent vid Institutet för Rysslandsstudier på Uppsala universitet och avdelningschef vid Utrikespolitiska institutet.
Boken heter Det fallna imperiet. Vilken roll spelar det gamla Storryssland för det som sker i dag?
– En mycket större roll än vad många velat se. Putin vill gå till historien som den ledare som återupprättade det ryska imperiet. De länder som är centrala i hans tänkande är Belarus och Ukraina, som tillsammans med Ryssland betraktas som det ryskortodoxa kärnlandet.
Varför har de idéerna fått så starkt fäste hos Putin?
– Putin representerar en strömning i det ryska samhället som funnits sedan Sovjetunionens fall, inte minst i eliten. Han har positionerat sig själv som försvarare av ryskortodoxa konservativa värderingar i kontrast till den enligt Putin dekadenta västvärlden som främst bryr sig om hbtq-rättigheter. Därmed skapar han ett tydligt vi och dem, vilket legitimerar både en auktoritär utveckling på hemmaplan och en konfrontation med väst.
Men om väst är så dekadent, varför väljer så många i ryska eliten att bo i väst?
– Alla stödjer ju inte Putin, men har kanske inte heller gått i opposition mot honom. Men visst finns det en grupp som förtalar och ser ner på väst men som anser sig ha rätt att åtnjuta den materiella levnadsstandard som väst kan erbjuda – samtidigt som man inte vill erbjuda sin egen befolkning ett sådant samhälle.
Hur stort stöd har Putin av befolkningen för sina imperie-ambitioner?
– Återkommande mätningar visar att en majoritet av ryssarna tycker att Ryssland bör vara en stormakt. Under Putins tid är det fler som anser att landet är det: Putins första tid vid makten präglades av ekonomisk tillväxt och modernisering av militären, vilket gav många känslan av att Ryssland återigen är en nation att räkna med. Däremot betyder inte det att det finns stöd för att invadera Ukraina. Det är ingen slump att Ryssland nu stängt ner de sista oberoende medierna.
Är Ryssland på väg att bli ett nytt Nordkorea?
– Ryssland är alldeles för stort för det, och har ju under lång tid varit mycket mer öppet. Men konfrontationen med väst gör att landet i accelerarande fart sluter sig. Det vi ser är en ny typ av järnridå i Europa. Det handlar om digitala barriärer i form av nedstängda hemsidor och förbjudna sociala medier, om fysiska barriärer i form av stängsel som oroade grannländer bygger och om ekonomiska barriärer till följd av sanktionerna.
Nordkoreas diktator Kim Jong-un i ett möte med Rysslands president Vladimir Putin vid ett tidigare tillfälle. Arkivbild.
Ångrar Putin invasionen av Ukraina?
– Det skulle han ju aldrig säga. Men det är tydligt att detta är den ryska politiska ledningens krig – inte militärens, som uppenbart var helt oförberedd. Det är också uppenbart att Putin inte förutsåg Ukrainas starka motstånd eller att västvärlden skulle stå så enat om sanktioner.
Vad händer med makten om Putin dör nu?
– Det går inte att säga. I en personcentrerad autokrati som Ryssland sker maktskiften plötsligt och oförutsägbart. Antingen genom att ledaren dör med påföljande maktkamp med oviss utgång, eller genom en elitkupp, eller genom folklig resning. Men en större politisk transformation vore extremt svår att åstadkomma. Då måste Ryssland göra upp med sitt förflutna i en rad frågor där man brutit mot mänskliga rättigheter, och det kommer att vara plågsamt och ta lång tid.
Hur trolig är en revolution?
– Det går inte att spekulera i. Vi ser att den ryska staten vidtar alla åtgärder för att stoppa sådana scenarier genom att stifta nya auktoritära lagar och förfölja oppositionella.
Du har själv rötter i både Ryssland och Ukraina. Hur påverkar det som sker dig?
– Jag är på inget sätt unik. Många av oss som jobbar med de här frågorna har släkt och vänner i bland annat Kiev och Mariupol. Det påverkar såklart ens tillstånd när man oroar sig för människors överlevnad.