När Martin Stenberg nyligen tog bussen till jobbet på Radio Fyris steg fyra kontrollanter på. De gav honom böter på 1 500 kronor. Martin säger att kontrollanterna frågade om giltig biljett men han förstod inte frågan.
– Jag har ju busskort men visste inte att det var samma sak som giltig biljett. Och jag såg på alla runtomkring och de höll på med sina telefoner och visade något, och jag tänkte att det var något med internet som jag inte hade, säger Martin Stenberg.
Martin har autism och bor på ett gruppboende i Storvreta för personer med funktionsvariationer. Efter bötesincidenten bad han att få stiga av innan han var framme.
– Jag ville inte hamna i trubbel med kontrollanterna, säger han.
Martins mamma, Monica Bofred, önskar att kontrollanterna hade försökt hjälpa honom att förstå i stället för att utgå ifrån att han försökte tjuvåka på bussen.
– Som mamma blir jag ledsen och orolig. Jag tänker att det kommer att hända drabba fler människor, säger Monica Bofred.
Martin har övat mycket för att kunna ta bussen ensam i stället för att åka färdtjänsttaxi, något som är dyrare för samhället. Han betalar 5 000 kronor för sitt bussårskort medan färdtjänsten kostar 200 kronor i månaden. Nu befarar hans mamma att Martin inte kommer må bra av att åka buss och måste ta färdtjänst i stället.
– Jag hoppas det inte kommer fler kontrollanter när jag åker buss, är Martins kommentar.
Enligt Monica Bofred är boten mycket pengar för Martin. Ofta har han bara några hundralappar över att röra sig med i månaden.
Sofia Reinholdsson, HR-chef på UL beklagar det som har hänt.
– Nej, så här ska det inte gå till. Jag känner inte till incidenten men om resenären inte förstår ska kontrollanterna ställa frågan på olika vis. Det kan ju vara någon som hör dåligt eller som inte kan språket, säger Sofia Reinholdsson.
UL:s allmänna krav på personalen innebär att de ska ha ett "mänskligt, professionellt och trevligt förhållningssättt i kundmötet."
– Kontrollanterna har utbildning i mänskliga beteenden, bland annat om att människor är olika. Men vi har inga särskilda krav på att de ska ha en bredare kunskap om att möta människor med funktionsvariationer, säger UL:s marknadschef Nikodemus Kyhlén.
Samma dag som Martin fick boten ringde chefen för gruppboendet, Stina Göransson, till UL för att klara ut missförståndet.
– Jag talade med kundtjänst och bad att boten skulle avskrivas. Jag tänkte att misstaget skulle klaras ut när de fick höra att han bodde på ett gruppboende. Då fick jag veta att Martin måste betala boten och sen överklaga, säger Stina Göransson.
Men, enligt Sofia Reinholdsson på UL, fick Stina Göransson fel information.
– Den som bestrider boten inom tio dagar behöver inte betala i förväg, säger hon.
På Martins gruppboende bor även Daniel Näslund. Han har fått två böter förut för att inte ha visat upp ett intyg från Försäkringskassan som kontrollanten ber om, eftersom det står pensionär på årskortet. Daniel är i 30-årsåldern och tycker det känns pinsamt att hela bussen får höra att han kallas pensionär.
– Själva ordet tror jag inte vi kan byta ut, det är ett samlande begrepp som all kollektivtrafik i landet har. Men vi kan tala med personalen och be dem tänka på hur de bemöter resenärerna, säger Nikodemus Kyhlén.